Anslagen för skötsel av skyddad natur har minskat kraftigt sedan den nuvarande regeringen fick makten, i Östergötland gick anslagen från 49 miljoner ifjol till 16 miljoner i år.
Under 2023 har Länsstyrelsen prioriterat bort en hel del av arbetet med granbarkborren och endast genomfört inventeringar samt haft koll på övervakningsfällorna.
Några maskinella åtgärder, som avbarkning och fällning av skadade eller döda träd, har inte gjorts.
– Det är den stora skillnaden mot tidigare, säger naturvårdsförvaltaren Therese Holmberg.
Vissa markägare med skog nära naturreservaten har varit riktigt frustrerade, berättar Therese Holmberg. Länsstyrelsen har redan försökt hitta sätt att samverka och informera – under 2024 ska det arbetet intensifieras än mer.
– Vi kommer nog aldrig att kunna enas fullt ut, men vi måste ju försöka. Det är många intressen som ska samsas i skogen och som myndighet behöver vi ta ett större grepp på helheten.
Therese Holmberg säger att naturreservaten utgör en mycket liten del av skogslandskapet i stort, men att det på lokala platser blir konflikter när Länsstyrelsen nu inte jobbar lika hårt med granbarkborren. Samtidigt har hon upplevt en åsiktsskillnad i hur man bör göra för att minska skadorna.
En springande punkt är vinteravverkning som metod för att minska antalet granbarkborrar. Enligt Therese Holmberg har skogsstyrelsen under ett par år haft som ståndpunkt att vinteravverkningar enbart syftar till att rädda virkesvärdet på de angripna träden.
– Utifrån granbarkborrens ekologi och andra förutsättningar har avverkningar på vintern i stort sett ingen effekt för att minska angreppen, menar Therese Holmberg.
Hon fortsätter:
– Vi tolkar resultaten av en nyligen utgiven forskningsrapport på helt olika sätt. Många skogsbrukare är traditionella och gör som de alltid har gjort, eller också beror det på att det inte finns tillräcklig skördarkapacitet under sommaren när åtgärderna har bäst effekt. När vi inte håller med så märker man hur olika uppfattningar vi har i den här frågan.
Hon är trots allt hoppfull inför framtiden.
– Det är ju därför jag jobbar på Länsstyrelsen. Vi står för samverkan och ett hållbart Östergötland. Vi får kanske inte med oss alla på tåget, men vi ska vara dom som driver arbetet. Det finns jättemycket kunskap därute och vi kan definitivt lära oss av varandra.
Granbarkborren minskar i de södra delarna av länet, men framför allt runt Åtvidaberg och Linköping är läget fortfarande jobbigt med kraftiga angrepp.
– Att angreppen minskar i söder skulle kunna förklaras med att det lokalt har kommit mer nederbörd eller att granarna har bättre förutsättningar där. I norr finns det träd på fel ställen där de inte trivs och blir mer utsatta för torka och stress. Även i naturreservaten kan jag se granar som står på rena tallmarker, säger Therese Holmberg.
Hur ser du på framtiden?
– Det är ingen quick fix. Man kan inte helt stoppa granbarkborren, man dämpar den i bästa fall. Vi måste vara ödmjuka och inse att läget är jättesvårt just nu.
Hur kommer Länsstyrelsen att jobba med granbarkborren nästa år?
– Vi förväntas jobba på samma sätt i våra naturreservat, men vi ska försöka öka dialogen och samarbetet med skogsbrukarna, våra grannar.