Lådan med barnsaker har hamnat långt in på vinden. Det som till en början var roligt är nu en kamp om att få rätt mot en stor region.
Sparkdräkt, strumpor och leksaker.
Kartongen, som är märkt med "framtid" och "bebis", står numer längst in på vinden. De första åren var det lustfyllt att samla saker i lådan. Nu är kartongen mest en jobbig påminnelse.
En påminnelse om att saker inte blev som det var tänkt.
Marielle och Sebastian Stark har varit tillsammans i åtta år. Efter att ha försökt skaffa barn på egen hand i flera år kontaktade de 2019 Reproduktionsmedicinskt centrum (RMC) i Linköping för att få hjälp med assisterad befruktning.
De följande två åren kom att kantas av tårar och frustration.
Marielle är diagnostiserad med autism. Hur mycket livet påverkas av en sådan diagnos varierar mycket från person till person. Marielle har autism nivå ett på en tregradig skala. Det innebär att hon är, som det ibland kallas, högfungerande. Enligt skriftliga uttalanden från hennes psykolog och psykiatriker, som vi har tagit del av, har hon varken en social eller intelligent begränsning till följd av sin diagnos.
Under sitt liv har Marielle haft en del kontakt med psykiatrin, men fick sin diagnos först när hon var i sena 20-årsåldern.
Paret har tillsammans med Diskrimineringsombudsmannen (DO) anmält händelsen till Inspektionen för vård och omsorg (IVO) och Diskrimineringsombudsmannen.
Vilken bedömningen de båda myndigheterna gör är i skrivande stund oklart.
Oavsett vad DO och IVO säger vill Marielle driva ärendet som ett civilrättsligt mål i tingsrätten. Frågan om människor med funktionsvariationer har rätt till fertilitetsbehandling har aldrig tidigare prövats i varken svensk eller internationell lag, enligt juristen Elias Ibrahim.
– Ett avgörande i Marielles fall kommer därför vara vägledande för liknande ärenden.