Mitt jobbliv
Maria Ask har jobbat på mansdominerade arbetsplatser i hela sitt yrkesliv, ofta som ensam kvinna.
– På vissa arbetsplatser har det förekommit en grabbig jargong och till och med sexism. Då är det ibland lättare att skämta med, hellre än att sticka ut genom att opponera sig. Jag kan bli irriterad över att jag utvecklat en förmåga att förminska mig själv.
Hon älskar fordon i allmänhet och bilar i synnerhet. Lyckan var stor när hon 2002 kom in på testförarutbildningen i bilsystemteknik på Hornavanskolan i Arjeplog.
– Det var riksintagning och jättekul att fösas samman med 60 andra biltokiga ungdomar, varav åtta var tjejer.
Efter skolan fick hon jobb på Volvo i Norrland och deras "hemliga" anläggning där. Men jobbet varade bara under vintersäsong så efter två år vände Maria hem till Gagnef i Dalarna.
– Det kändes som ett nederlag att komma hem och vara arbetslös efter att ha varit så stolt över mitt gymnasieval. Som en nödlösning tog jag lastbilskort och upptäckte att det var skitkul.
Maria fick jobb på ett åkeri i Insjön och körde containrar mellan återvinningen och soptippen med en 24 meters lastväxlare.
– Det kräver mycket precision, gör du fel tippar containern på 10–13 ton. Jag hade fallenheten, men ville bli grym och tränade på helgerna. Det hände att grät av besvikelse för att inte ha presterat tillräckligt bra.
– Som ung tjej i en mansdominerad bransch var man mer uppmärksammad och kände högre press att inte begå några misstag.
Ännu roligare var att köra skogsflis och när hon kallades till företagets revisor och fick höra att "hennes" bil visat plusresultat för första gången sedan inköpet blev hon själaglad.
– Det var mitt yrkeslivs stoltaste ögonblick.
Hon hade blivit grym.
Till slut hade hon inget mer att förbättra och ville vidare. Maria kom till sågverket i Insjön, men hade fått upp ögonen för sitt absoluta drömjobb, som testförare på Nira i Linköping.
– Jag skickade in ansökningar under flera år men hörde aldrig ett ljud, inte förrän en bekant från en nyårsfest såg min ansökan på VD:ns bord och sa "hennes ansökan borde du kolla på".
Det är tio år sedan nu och Maria stortrivs. Hon har fått se stora delar av världen eftersom Niras uppdragsgivare finns överallt och bilarna behöver testas i många olika miljöer.
Det kan vara undersköna vägar i södra Europa, maxfart på Sviestad Motorstadion, fantastiska vintervägar i norra Sverige med en Audi R8 eller en 5 kilometer lång asfaltbana i Frankrike. Under två veckor körde hon 2 000 varv på den slingan.
Maria ställs även inför kulturella utmaningar, som när hon deltog som testförare i Kina med en lokal kollega som inte kunde engelska.
– Vi samlar in testdata över bilarnas befintliga signaler. Med datan kan våra ingenjörer med hjälp av mjukvara skapa varningar för till exempel lågt däcktryck, eller se om någon av däckens hjulbultar håller på att lossna.
– På senare tid har vi utvecklat en algoritm som kan avgöra om det finns risk för halka på vägarna. Informationen skickas från bilarna upp till ”molnet” och sedan tillbaka igen till alla andra bilar i form av en varning.
Hon är delansvarig för testkörningarna av Audi och får ta del av modeller flera år innan de når marknaden. 2012 var hon ensam kvinnlig testförare på Nira, idag är de tre kvinnor.
– Det har kommit in fler kvinnliga medarbetare och kvinnliga chefer under åren på Nira, nu har vi till och med en kvinnlig VD. Det lyfter företagskulturen när det blir mer variation på en arbetsplats.
Det går framåt i branschen. Allt fler kvinnor jobbar i transportsektorn och bilindustrin. Men det finns absolut sammanhang då det känts oklart om hon fått vissa för- eller nackdelar på grund av sitt kön.
– Man vill inte fundera över om man fått ett jobb för att man är kvinna, eller för att man är kompetent.
Maria är trygg med sig själv, skulle aldrig mörka sin okunskap inom ett område eller låtsas att hon är bättre än vad hon är.
– Jag vill vara en ryggdunkare som lyfter mina jobbarkompisar, inte tävlar mot dem. Jag är gärna en förebild för unga tjejer och vill bidra till att skapa en miljö där man inte behöver förminska sig, så att fler kan fullfölja sina dröm och jobba med det man älskar.
Är det du eller sambon som oftast kör?
– Jag! Jag gjorde det till och med som nyförlöst från BB, ha ha.
En drömbil?
– Chevrolet Chevelle 1966-67. En dag är den min.