Marcus Wandt beskriver det som att det känns som att vara förkyld under de första dagarna som man upplever tyngdlöshet.
Känner du dig som östgöte?
– Jag bor i Östergötland och då är man ju östgöte.
Så säger Marcus Wandt, som nyligen blev den tredje svensken att ta sig upp i rymden. Han berättar om hur han kunde titta ned mot jorden och leta efter något speciellt.
– Jag letade efter Linköping och jag hittade Linköping. Det är sjöarna man får ta hjälp av.
Trots att det är skönt att vara hemma igen så verkar han ha energi kvar för fler resor i framtiden.
– Det känns fantastiskt kul att vara hemma, och det är såklart skönt också, men jag hade utan tvekan kunnat åka tillbaka upp i rymden eller varit där längre. Jag tyckte att hela upplevelsen var helt fantastisk. Det känns som att rymden är mycket närmare nu än innan.
Många har stöttat honom inför och under den speciella resan.
– Jag har känt stöd ifrån överallt utan att egentligen ha förväntat mig något alls. Jag hade nog mer hoppats att det inte skulle vara för besvärligt, men det stödet som jag fått har varit helt fantastiskt.
Några personer ska ha funnits där lite extra.
– När det började gå bra genom testerna så pratade vi i familjen om att “tänk om det blir av, vad gör vi då?", men de har varit jättestöttande genom allt. De är de riktiga hjältarna i det här. Skulle jag kunna ta med dem till rymden så skulle jag givetvis göra det.
När astronauten är hemma och ledig så verkar det inte vara rymdaktiviteter som gäller. "Dels hänger jag med familjen, men gärna att köra lite vattensporter eller bygga någonting. Annars är det skönt att vara ute i naturen också och få lite energi. Sticka ut och tälta någon natt och sitta vid någon lägereld".
Enligt Marcus Wandt är Linköping en bra stad att bo och verka i om man, som han, siktar mot stjärnorna.
– Det finns så mycket aerospace, teknikutveckling och framåtanda här. Dessutom mycket naturvetenskap och ett tänk kring vad vi ska göra härnäst. "Var är vi om tio, tjugo eller trettio år?", det är så man tänker här i Linköping.
Nu är du en förebild i den här staden, men också överallt. Hur hanterar du det?
– Det här känns väldigt rätt för mig och om det är många som tycker så, till och med till den nivån att de tycker att jag är en förebild i det sammanhanget, då känns det väldigt bra. Samtidigt så är jag ju bara en helt vanlig människa, säger han och skrattar.
Wandt berättar om sin syn på det kändisskap som han fått av hela den här resan.
– Jag ser det inte riktigt som att det är jag, jag ser mer att det handlar om att det är det vi har gjort som man är imponerad av. Jag tar det inte så personligt.
Vid välkomnandet så räckte Lars Tossman, chef vid Saab Aerodynamics, över ett samlarobjekt som liknar Wandt.
Under lördagens mottagning i Linköping så förkunnade Johan Ölvander, dekan vid Tekniska fakulteten, att Wandt blir hedersdoktor vid Liu.
– Jag känner mig väldigt hedrad förstås. Forskning, utveckling och naturvetenskap är något jag verkligen brinner för så att på något sätt få vara en symbolisk del av det också är jättekul, säger den blivande hedersdoktorn.
Trots äventyret i rymden verkar Wandt känna sig mest hemma i Linköping.
– Just nu är jag anställd av ESA som astronaut. På sikt kommer jag att försöka hitta någon balans mellan astronaut, Saab och framtiden i Sverige. Det blir nog en blandning nu i början.
– Vad jag än gör så kommer det nog att innebära en del resande, men jag har ingen plan på att flytta min bas just nu.
Stora torget gjorde "raketen" tillsammans med Marcus Wandt.
Det har varit väldigt mycket resande för Linköpingsbon, som sedan han kom ned till jorden igen varit i både USA och Tyskland för att sedan åka runt i Sverige.
När får du ta det lugnt?
– Det är en jättebra fråga som jag ställer till mig själv ibland. Det är fullt ös och fullt tempo men allt är väldigt roligt. Vi får väl se om det blir någon semester den här sommaren, jag hoppas på det.