På föreläsningen visade Per Frankelius och Karolina Muhrman olika digitala lösningar på vanliga problem. "Många lantbrukare har problem med lagring av spannmål för att det blir mögel, insekter och råttor där. Då skulle man exempelvis kunna ha elektronik som känner av så fort det blir en mögeltendens i spannmålslagret."
– Hur ofta tänker ni på en bonde?
Karolina Muhrman, universitetslektor på LiU, skickar ut frågan till en nästan fullsatt aula på campus. Det hörs spridda svar.
– Det borde vara minst fyra gånger om dagen, varje gång vi äter. Det är få saker vi är beroende av fyra gånger om dagen, säger kollegan Per Frankelius.
De har samlat lantbrukare, företag, studenter och rådgivare för att kickstarta det nya projektet som kanske lite fantasilöst fått namnet "Kunskapsnav för jordbrukets digitalisering". Men det är också precis vad navet ska vara. Projektet har fått 20 miljoner kronor av Jordbruksverket som ska spenderas på tre år. Målet: Att stärka det svenska lantbruket och göra det mer konkurrenskraftigt.
Varför fick Linköpings universitet ansvar för det här?
– Jag skulle nog säga att det är tack vare Agtech Sweden, som har blivit en sådan framgång, säger Karolina Muhrman.
Agtech, som har sin bas på Liu, är en innovationsplattform med över 100 partners som ska främja Östergötlands lantbruk med hjälp av digitaliseringar.
– Vi här på slätten har också oerhört mycket jordbruk och gårdar. Det är liksom hela grundbulten här, att vi för ihop lantbrukare med forskare, med teknikföretag, och med rådgivare, säger Karolina Muhrman.
– Så det finns ju någonting i Östergötland som är värt att ta vara på, säger Per Frankelius.
Vad ska då kunskapsnavet göra? Jo, att ge kunskap till de svenska lantbrukarna om de digitala möjligheter som finns.
– Vi ska jobba med omvärldsspaningar för att hålla koll på vilken digital teknik som finns och resultatet av dessa kommer vi att sprida både genom skrifter, texter och genom att arrangera utbildningsinsatser, säger Karolina Murhman.
Hon menar att den digitala tekniken finns men inte alltid används till maxkapacitet.
– Lantbruket är ju jättetekniskt avancerat och nästan allting är på ett eller annat sätt uppkopplat. Alla maskiner, både traktorer, tröskor och redskap är digitalt uppkopplade.
Många tror att lantbruket är som det var för 100 år sedan, säger hon.
– Det är så oerhört tekniskt avancerat. Det är precision. Man planterar frö för frö i en hisnande hastighet med enorm noggrannhet. Folk förstår inte vidden av hur high tech det är. Man kan räkna på molekylnivå varenda näringsämne som släpps ut.
Per Frankelius ger ett exempel på när en digital lösning kan vara till hjälp.
– På sommaren när det blir väldigt varmt kan kor få värmeslag. Då finns det olika sätt att ha koll på och minska det. En konkret lösning är att styra fläktsystem på ett bättre sätt.
Utanför lokalen för kickoffen stod passande nog en stor traktor med information.
Karolina Muhrman och Per Frankelius vill nu att den här chansen tas tillvara på.
– Plattformen ska se till att svenska lantbrukare hamnar i världsfronten vad det gäller avancerad precisionsjordbruk. Vi vet att det här kan stärka både klimatfaktorer, lönsamhet och arbetsmiljö, säger Per Frankelius.
Det ständigt aktuella ämnet miljö är en av delarna som står i fokus för projektet.
– Torkan i Europa kan fullständigt förlama jordbruket som gör att vi riskerar att länder som vi inte vill ha som handlingspartner blir det. Därför är det så viktigt att vi som har bördig mark i Skandinavien ska satsa på det, säger Frankelius och berättar mer:
– Vi har en tickande bomb, nämligen ett Europa som håller på att torka sönder söder om Paris och det är svårt att odla. Så vi har både en möjlighet i Sverige men också ett oerhört ansvar att stärka lantbruket så att vi slipper ett Europa som blir beroende av andra länder.
"Vi ska göra behovsinventeringar och undersöka vad det finns för kunskapsluckor. Vi ska ha bildningsinsatser, hålla kurser, konferenser och seminarium", säger Karolina Muhrman om det nya projektet som hon driver tillsammans med Per Frankelius.
Det finns en rädsla att förlora svenska lantbruk när befolkningen väljer billigare mat från andra delar av världen.
– Där har man inte alls samma krav på djurhållning. Då har man gjort sitt val att vi får billig mat men vi förlorar då svenskt lantbruk. Vi vill inte ha det så och därför hoppas vi att med det här navet öka chansen för att det ska bli ett frodigt svenskt lantbruk framöver, säger Frankelius.
Hur ska ni nå ut till lantbrukarna?
– Ja, dels har vi ju redan ett enormt kontaktnät med hundratals lantbrukare som vi har byggt upp under de här sex åren vi har drivit Agtech Sweden, så vi har redan kanaler ut till dem med nyhetsbrev och andra utskick, säger Karolina Muhrman.
Men de har också varit ute på gårdarna.
– Vi har varit väldigt aktiva med stövlarna på. Vi åker ut och är med, det är ju där det händer.