Alla känner igen det. Ibland skjuter vi upp jobbiga saker och gör någonting roligt i stället. Det är bra, annars skulle vi ständigt arbeta och aldrig unna oss varken paus eller belöning. Men för en del människor blir uppskjutandet en ovana som skapar problem i livet. De fastnar i en ond spiral där varje uppskjutande ökar stressen över allt de har framför sig. Då brukar man kalla det prokrastinering: Att medvetet skjuta upp något trots negativa konsekvenser.
För studenter kan prokrastinering bli ett stort problem. Om de fastnar i ett beteende där de ständigt skjuter pluggandet framför sig kan det gå ut över studieresultaten, skapa stress och till och med orsaka depression. Därför anordnar Studenthälsan på Linköpings universitet, LiU, workshops för studenter som vill bli bättre på att hantera sitt uppskjutandebeteende.
– Först måste man bli klar över om det är uppskjutandebeteendet som är problemet, eller om det bara handlar om att man har för mycket att göra i vardagen, förklarar Marie-Thérèse Överström, kurator på Studenthälsan.
En student som prokrastinerar undviker att ta itu med sitt motstånd mot att sätta sig vid böckerna. Därför distraherar hen sig med något som är kul för stunden, som mobilen eller ett dataspel.
– Det är ett problem att vårt moderna samhälle erbjuder så mycket som ger snabb behovstillfredsställelse. Många behöver träna upp sin förmåga att vänta på belöning. För en student är det viktigt att belöna sig själv efter studiepassen, den yttre belöningen kommer ju först flera år senare när man tagit sin examen, fortsätter Marie-Thérèse Överström.
Om man vill få bättre kontroll på sin prokrastinering är det viktigt att man slutar undvika obehagskänslor. Att sätta sig vid böckerna kan väcka många negativa känslor; det här kommer jag inte att klara, alla andra fattar utom jag, suck vad det är tråkigt! Då får man en stark impuls att fly till något trevligare.
– Man måste bli uppmärksam på sina känslor och känna igen obehaget när det kommer. Det är viktigt att acceptera känslorna, inte undvika dem.
– När man kan ha obehagskänslorna men sätta sig att plugga ändå, då har man tagit ett stort steg framåt, säger Marie-Thérèse Överström.
För en del studenter är prokrastinering en del av ett annat problem. Då handlar det ofta om att man har så höga krav på sig själv, och är så rädd för att misslyckas, att motståndet mot att plugga blir jättestort.