Barn till utrikesfödda har högre studieambitioner än barn med inrikesfödda föräldrar, det visar en ny forskning vid Linköpings Universitet. Ambitionerna är stora även om föräldrarna inte har välbetalda jobb. Barnen strävar efter att uppnå samma status som sina föräldrar, som oftast var högre innan de migrerade. De höga ambitionerna hänger inte samman med de låga studieresultaten från skolorna där många barn till utrikesfödda går. Enligt studien beror glappet mellan ambition och resultat på ojämlikhet i skolsystemet.
Studien är delvis baserad på enkätundersökningar som skickats till elever på olika skolor där resultatnivån är låg. Eleverna fick svara på frågor gällande hemförhållanden, sociala nätverket och inställningen till studier.
– Det är häpnadsväckande när studier visar att barn till utrikesfödda har starka studieambitioner och motivationer samtidigt som det finns en allmän diskurs som säger att det handlar om omotiverade elever som är stökiga, säger Olav Nygård, forskaren vid Institutionen för kultur och samhälle på Linköpings Universitet.
En av anledningarna till ojämlikheten är segregeringen, menar Nygård. I områden där det bor många barn till utrikesfödda finns det ett stort tryck på skolorna, då blir det svårt att hjälpa alla.
En annan anledning till problemet är ansvarsfördelningen mellan kommunala skolor och friskolor. Skolorna finansieras på olika sätt, de två skoltyperna har olika köer och de har inte samma skyldighet när det gäller placering och elevmottagning.
– Kommunala skolor får lite mer pengar än friskolor, men kommuner har skyldighet att erbjuda platser till de som inte får en plats på friskolor, konstig konkurrens, säger Nygård.
Dessutom har friskolorna stor frihet att själv välja var de vill placera sig. Om man har ett område med mycket utsatthet och fattigdom måste kommunen erbjuda något där, men friskolorna har inte denna skyldighet.
Som lösning föreslår Nygård bland annat lottning om det är fler elever som söker skola än vad det finns platser, en enhetlig kö istället för flera köer som kommunala skolor och fri skolor har och en enhetlig finansieringsstruktur.
Tittar man på de allmänna skolresultaten I Sverige har de under de senaste åren blivit lägre. Glappet mellan de som lyckas bäst och de som lyckas sämst har ökat. Detta måste åtgärdas, menar Nygård.