Det är onsdag eftermiddag och entredörren till familjecentralen hinner knappt stängas. Föräldrar rullar barnvagnar in och ut – de flesta med utländsk bakgrund.
Det är just därför som vi besöker öppna förskolan i Skäggetorp. Regeringen vill nu satsa extra mycket för att nå ut till barn som inte går i förskolan. Men ett särskilt fokus läggs på barn till föräldrar med en annan bakgrund, som har varit kort tid i Sverige.
Ulrika Qvist har jobbat som barnskötare, förskollärare och nu som processtödjare på öppna förskolan i Skäggetorp.
– Det är en klar fördel för barnen att börja i förskolan så tidigt som möjligt, speciellt om barnen har ett annat modersmål och behöver utveckla sin svenska. Upp till tre år har barnen bästa möjligheten att lära sig ett språk. Därefter är det en svårare process, säger hon.
Kollegan Rebecka Carlsen, som har jobbat inom förskolan i 30 år, stämmer in:
– De har försökt genom olika satsningar att hitta barnen som inte går på förskolan, men när det blir en lag är det något annat. Man behöver fånga in dem som inte kommer till förskolan.
Den enda utmaningen som personalen ser med lagförslaget är kravet på den uppsökande verksamheten. En i personalen på familjecentralen, Fatme Mrad, menar att den delen kan vara känslig.
– Jag har själv tagit initiativ och ringt till familjer tidigare, innan lagförslaget kom, men vissa föräldrar kan bli misstänksamma när vi ringer. De undrar vilka vi är och varifrån vi fick deras telefonnummer och så vidare. Det finns en viss misstro till myndigheter, särskilt nu med tanke på desinformationskampanjen kring socialtjänsten, säger hon.
– Men vi kommer inte att bara knacka på dörren. Så klart kommer vi att ringa och informera att vi kommer, kompletterar kollegan Ulrika.
Överlag delar inte mammorna samma oro kring lagförslaget. Först träffar vi två mammor ifrån Somalia. Lailo har sju barn och Farhia har två. Lailos barn som är födda i Sverige började på förskolan så fort det gick. Samma gäller för Farhia. Dottern som är snart fem år talar redan tre språk. Sonen är 11 månader och är redan anmäld till förskolan.
– Min dotter har utvecklats väldigt mycket på förskolan, säger Farhia.
På plats befinner sig även en kurdisk mamma. Hon är ny i staden. Hennes son är snart fem år, men har inte börjat på förskolan än. Genom den kurdisktalande personalen får vi veta att familjen har tackat nej till en förskoleplats då den ligger längre bort. Förskollärarna menar att vissa föräldrar väljer att inte skicka barnen på förskolan i väntan på den önskade platsen, men att barnen förlorar på det.
– När barnet är så pass gammalt är det bättre att börja, även om man ska byta senare. Det försöker vi förmedla, säger personalen.
En annan utmaning för flera mammor är att skicka det äldre barnet till förskolan när föräldrarna är lediga med ett yngre syskon.
Bland föräldrarna som vi träffar på familjecentralen är det en mamma, Sofie Norin, som är lite osäker om vad hon tycker om lagförslaget. Själv har Sofie valt att stanna hemma lite längre med dottern Liv, 14 månader, som ska börja i förskolan i augusti.
– Vi vill gärna få ta del av hennes vårdnad så länge som möjligt, säger Sofie Norin som bor i grannområdet Åbylund.