Ett Ă„r sedan invasionen – sĂ„ blev livet efter flykten

Ett Är har gÄtt sedan Ryssland invaderade Ukraina. Svetlana, som kom hit i april, trodde att hon skulle fÄ Äka hem efter en mÄnad. Men kriget visar inga tecken pÄ att upphöra.

Svetlana Vasyutina Àr sjuksköterska och fyller 40 Är under denna vecka.

Svetlana Vasyutina Àr sjuksköterska och fyller 40 Är under denna vecka.

Foto: Vendela KĂ€llmark

Linköping2023-02-24 05:00

Persienner hĂ€nger söndertrasade i fönsterkarmar och ett ensamt kylskĂ„p stĂ„r i resterna av en bombad byggnad. 

Sjuksköterskan Svetlana Vasyutinas hemstad Vasylivka Àr ockuperad, och hon visar bilder i sin telefon. Hennes man Àr kvar i södra Ukraina. Han arbetar som lokförare.

– Vi pratar varje dag, sĂ€ger Svetlana, som nyss firade sin 40-Ă„rsdag hĂ€r i Sverige.

NÀr hon lÀmnade Ukraina förra vÄren var familjen tvungen att gÄ en lÄng bit genom ockuperat omrÄde. Sedan slutet av april bor hon i en kyrka i Mantorp tillsammans med sina tvÄ barn, sin mamma och en vÀn.

Svetlanas 19-Äriga brorson som gick en utbildning i det militÀra mÄste nu kriga för Ukraina. Hon visar en bild pÄ honom i krigsmundering, en bild som hon inte vill dela med tidningen eftersom det kan innebÀra en risk för hans liv.

undefined
Svetlana Vasyutina anvÀnder sig av översÀttningsverktyg i telefonen för att berÀtta om sin brorson, som 19 Är gammal har kallats in som soldat i Ukraina.
undefined
Svetlana Vasyutinas systers bil har blivit skjuten och sönderslagen under de ryska attackerna.
undefined
Svetlana Vasyutina Àr sjuksköterska och fyller 40 Är under denna vecka.

Svetlana Vasyutinas Ă€r en av de fyra kvinnor som Corren har pratat med, om hur deras vardag fungerar i Sverige. 

Flyktingar frÄn Ukraina har inte rÀtt till Svenska för invandrare (SFI), eftersom de har kommit hit under massflyktsdirektivet. Det innebÀr att de fÄr tillgÄng till vÄrd, mediciner och andra samhÀllsfunktioner. Men inte till SFI, som riktar sig till personer som har uppehÄllstillstÄnd, Àr folkbokförda i en svensk kommun och Àr över 16 Är.

En utmaning för Svetlana Ă€r nĂ„got sĂ„ enkelt som att kunna betala pĂ„ internet. Det bankkort som hon har fĂ„tt av Migrationsverket fungerar inte pĂ„ nĂ€tet. TĂ„gbiljetter gĂ„r att köpa pĂ„ PressbyrĂ„n – men i Mantorp finns det inte nĂ„gon sĂ„dan butik. Hon mĂ„ste be om skjuts varje gĂ„ng hon ska till svensklektionen i Linköping.

– Vad ska jag göra, jag kan inte ta mig nĂ„gonstans?

Maria GyllensvĂ€rd Ă€r lĂ€rare pĂ„ Bilda GĂ„rdshuset. Hon förklarar att det ofta dröjer lĂ„ng tid med utbetalningar frĂ„n Migrationsverket. Deras elever mĂ„ste dĂ€rför bekosta resorna till och frĂ„n svensklektionerna sjĂ€lva. 

Det största problemet, enligt Svetlana, Àr att hon inte har ett jobb.

– Jag kan inte leva mitt liv nĂ€r jag inte har ett jobb eller kan sprĂ„ket, sĂ€ger hon.

Svetlana och hennes barn kÀnner sig sÀkra och trygga i Sverige, Àven om de lÀngtar tillbaka till sitt hemland. LÀnge trodde hon att de snart skulle fÄ ÄtervÀnda hem.

– Nu har det snart gĂ„tt ett Ă„r, och jag Ă€r fortfarande kvar, sĂ€ger hon.

undefined
Ilona Korshenko Àr 19 Är och studerade pÄ motsvarande gymnasiet nÀr kriget i Ukraina bröt ut.

I klassrummet sitter Ilona Korshenko. Hon Àr 19 Är och kom till Linköping i maj förra Äret.

– Mamma vĂ€ckte mig pĂ„ morgonen och sa "var inte rĂ€dd men nu Ă€r kriget hĂ€r."

Men Ilona var rÀdd. Familjen bodde pÄ nionde vÄningen i en lÀgenhetsbyggnad. Den 24 februari Äkte de till en by och gömde sig i en mÄnad, för att dÀrefter ta ett evakueringstÄg till Polen och flyga till Sverige.

– En gĂ„ng var vi tvungna att stanna för det var en bombning nĂ€ra tĂ„get. Det var en vĂ€ldigt lĂ„ng resa, sĂ€ger Ilona.

I Ukraina studerade hon pÄ motsvarande gymnasiet. Nu lÀser hon Svenska frÄn dag ett pÄ GÄrdshuset Bilda i Linköping.

Ilona har Ànnu inte bestÀmt sig för vad hon vill göra i framtiden. Men i dag ska de lÀra sig svenska ord och fraser som kan vara anvÀndbara i köket.

– Om du hör "husmanskost" sĂ„ vet du att det Ă€r traditionell svensk mat, sĂ€ger lĂ€raren Maria i klassrummet.

undefined
Bilder frÄn Svetlanas hemstad Vasylivka i sydöstra Ukraina.

PÄ GÄrdshuset Àr man beroende av Europeiska socialfonden för att kunna hÄlla i undervisning. De samlar in pengar till busskort till sina elever, Àven om Migrationsverket har utlovat ersÀttning för resor. Om en person inte har ett personnummer Àr det svÄrt att fÄ ett konto i svensk bank, vilket försvÄrar betalningen. Det leder ocksÄ till att ukrainska flyktingar som fÄr jobb har svÄrt att fÄ sin lön utbetalad.

PĂ„ en av stolarna i klassrummet sitter 39-Ă„riga Iryna som kom till Sverige med sin Ă„ttaĂ„riga dotter för fyra mĂ„nader sedan. Hon har en t-shirt med Ukrainas fĂ€rger. 

– Jag var rĂ€dd för mitt och min dotters liv, vi sĂ„g raketer och hörde sirener. Det var dĂ€rför vi kom hit, sĂ€ger Iryna, som inte vill sĂ€ga sitt efternamn.

Iryna jobbade som sÀljare i Ukraina, men kom till Malmö dÀr de vÀntade i en mÄnad i Migrationsverkets lokaler, innan de blev tilldelade en lÀgenhet i Linköping. I Ukraina rÀknade de raketer tillsammans med sina grannar.

– Min dotter var vĂ€ldigt rĂ€dd för fyrverkerierna pĂ„ nyĂ„rsafton, sĂ€ger Iryna.

Hon och dottern lider av depressioner. Framtiden kÀnns oviss, och hon berÀttar att de har svÄrt att anpassa sig till den nya kulturen, sprÄket och landet.

undefined
Bilder frÄn Svetlanas hemstad Vasylivka i sydöstra Ukraina.

Intill Iryna sitter den 36-Äriga ingenjören Olena som har tre barn i Äldrarna 14, 13 och 9 Är. Barnen gÄr pÄ tre olika grundskolor.

– Jag har svĂ„rt att fĂ„ information frĂ„n skolorna, sĂ€ger Olena, som inte vill uppge sitt efternamn.

Hon berÀttar att det kan bli ett problem nÀr man inte har ett svenskt personnummer, eftersom mÄnga samhÀllsfunktioner krÀver att man har ett bank-ID, vilket inte gÄr att skaffa utan ett personnummer.

– Ibland kĂ€nns det som diskriminering, Ă€ven om jag vet att det beror pĂ„ regler och lagar, sĂ€ger Olena.

Hon bor tillsammans med sin man, som Ă€r inskriven hos Arbetsförmedlingen, och deras tre barn i Linköping. Vanligtvis fĂ„r inte mĂ€n mellan 18 och 60 Ă„r lĂ€mna Ukraina. Men om du har tre barn eller fler sĂ„ fĂ„r du lĂ€mna landet tillsammans med din familj. 

Olena har stött pÄ problem nÀr hon har behövt söka vÄrd. Hon menar att personalen inte alltid vet hur de ska hjÀlpa en person som saknar personnummer. Det kan ocksÄ vara svÄrt att fÄ tillgÄng till rabattkort pÄ mataffÀren, vilket hon tycker borde vara en enkel sak att lösa.

Olena fokuserar just nu pÄ att lÀra sig sprÄket.

– NĂ€r man lĂ€r sig sprĂ„k i Ukraina Ă€r lĂ€rarna strĂ€nga. I Sverige Ă€r lĂ€rarna snĂ€lla och rĂ€ttar inte hela tiden, sĂ„ det Ă€r lĂ€ttare att prata hĂ€r, sĂ€ger hon.

SÄ mÄnga Àr pÄ flykt

Enligt UNHCR, FNs flyktingorgan, Ă€r sex miljoner mĂ€nniskor pĂ„ flykt inom Ukrainas grĂ€nser. Åtta miljoner mĂ€nniskor har flytt över grĂ€nsen. 17 miljoner mĂ€nniskor Ă€r direkt drabbade av kriget utan möjlighet att ta sig dĂ€rifrĂ„n.

Under 2022 kom drygt 50 000 ukrainska flyktingar till Sverige. Hittills under 2023 har det kommit hit ungefĂ€r 1 700 ukrainska flyktingar. 

KĂ€lla: sverigeforunhcr.se/ukraina och migrationsverket.se

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!