AKTIVISTEN: Malin Ivarsson, 35 år, dömd för brott mot ordningslagen i samband med en klimataktion i maj 2023 med Extinction Rebellion, psykolog, bor i centrala Linköping,
I Correnpodden, som du hittar i länken nedanför artikeln, kan du höra varför forskare, aktivister och poliser tror att både klimataktioner och straff nu trappas upp.
Vi har pratat med fyra kvinnor som valt tre helt olika metoder för att hantera klimatstressen.
Aktivisten Malin: "Det var surrealistiskt: Vad händer?"
“Jag kördes till Solna polisstation, beordrades att ta av skorna, fotograferades i fyra vinklar, leddes in i ett rum där alla fingrar topsades.”
I augusti blev klimataktivisten Malin från Linköping dömd av Göteborgs tingsrätt, för att hon inte flyttade sig när polisen sa till vid en klimataktion i Göteborgs hamn.
Nyligen deltog Malin i ännu en klimataktion, på en flygplats för privatplan i Stockholm. Den här gången hamnade hon för första gången i arresten.
”Jag fick ta av mig alla kläder, beordrades att böja mig fram så att polisen kunde titta i rumpan. När jag frågade varför sa de att de ville se om jag hade något jag kunde skada mig på. Jag fick arrestkläder och sattes i en cell. Det var surrealistiskt. Vad är det som händer?”
“Efter några timmar kom en person och sa att jag var misstänkt för att ha planerat och genomfört flygplatssabotage. Jag fick inte veta hur länge jag skulle sitta i cellen. Om det var timmar eller dagar.”
DEMONSTRANTEN: Linnea Holmberg Wensby: 36 år, aktiv inom Rebellmammorna sedan hösten 2022, museiintendent, bor i centrala Linköping, har två barn, 2 och 4 år.
Demonstranten Linnea: "Jag är rädd att det redan är för sent"
Yngsta barnet ligger i famnen när Linnea drabbas av insikten: Dottern får inte uppleva det som var självklart i hennes egen barndom. Sjön vid släktens sommarstuga där de lekt, blivit tonåringar och gift sig är den här varma sommaren grön av blommande alger, för första gången på 70 år.
– Vi kunde inte bada på hela sommaren och det var en sorg att förstå att mina barn inte får det jag har haft.
Linneas ansikte ler när hon krasst konstaterar:
– Jag är rädd att det redan är för sent för mänskligheten.
Jag påpekar skavet mellan hennes leende mun och tyngden i orden den uttalar, och Linnea förklarar:
– Jag är positiv pessimist. Jag läser klimatrapporter där det står: “Vi gasar på en motorväg mot klimathelvetet”. I vissa rapporter pratar man om bara några år innan det är för sent. Samtidigt har jag ju två små barn. Så jag måste ju ändå försöka påverka. Som förälder har du ett ansvar för dina barns framtid och den framtiden känns allt mer osäker.
DEMONSTRANTEN: Louise Södergren Petters: 42 år, aktiv i Rebellmammorna sedan maj 2023, ”jag är helt ny i det här”, SFI-lärare, bor i centrala Linköping, har två barn, 3 och 6 år.
Demonstranten Louise: "Man känner sig rätt ensam"
En middag hos bekanta händer något inom Louise. Hon har i många år känt en stigande klimatoro, försökt leva klimatmedvetet - men känt att det inte räcker. Hon har hört sina SFI-elever berätta att de lärt sig sopsortera och tänkt att det ändå går framåt.
Så hör hon värdparet deklarera under middagen, utan omsvep: “Vi sopsorterar inte. Inte kompost heller.” Louise låter orden hänga i luften, vet inte vad hon ska svara. De försöker till och med argumentera för att det inte lönar sig att kompostera, klimatmässigt.
Den här till synes banala händelsen blir droppen som får Louise att vilja ordna en laglig manifestation med organisationen Rebellmammorna i Linköping.
– Man sitter där vid fikabordet på jobbet och känner sig rätt ensam. Där sitter folk och berättar om senaste långresan med flyg, men de blir obekväma när jag frågar om de miljökompenserar. Om inte ens de som är välutbildade och har alla möjligheter bryr sig om att sopsortera, då känns det som att jag måste göra någonting. Visa var jag står och försöka få med mig fler.
POLITIKERN: Linda Hagman: 32 år, fritidspolitiker sedan hösten 2022, civilingenjör, har tidigare forskat om biogaslösningar, nu projektledare för cirkulära startupföretag, bor i Ljungsbro, har två barn, 4 och 6 år.
Politikern Linda: "För mig är inte aktivism rätt väg att gå"
Miljöpartisten Linda, som sitter i Linköpings kommunfullmäktige, säger att hon också inser att det är bråttom. Och hon förstår frustrationen hos dem som tycker att politiken går för långsamt, och ibland i fel riktning.
Trots det tror hon att politiken är enda sättet att påverka i klimatfrågan.
– Det måste till politiska beslut.
Linda blev därför fundersam när hon läste i en bok om olika sätt att påverka.
– Allt gick ut på att man skulle påverka politikerna. Ändå det stod ingenstans att man själv kunde bli politiker. Fast det måste väl ändå vara det snabbaste sättet att påverka politiken? Att själv bli en.
Linda har länge levt klimatmedvetet: Semestrar i Sverige. Lådcykel istället för bil. Mindre kött på menyn. Hon har, precis som Linnea, Louise och Malin, läst rapporterna om uppvärmningen.
– Hur ska vi lyckas med utsläppsmålen till 2030? Ja det kan man ju fråga sig…
Ändå tror hon inte på klimataktivism och civil olydnad.
– Jag tror att alla måste hitta sin grej. Men själv hade jag känt: Vad gör det för skillnad? Vilken målgrupp är det som går förbi och tänker: “Oj nu har de limmat fast sig på vägen, nu ska jag förändra mig.” Vem är det egentligen man når?
Linda ser istället en risk att klimataktivismen slår tillbaka.
– Jag upplever att de flesta människor blir upprörda och arga och jag tror inte att det är rätt väg att gå.
Malin Ivarsson deltog nyligen i en klimataktion i Göteborgs hamn. I Correnpodden och reportaget berättar hon om resan från ekologiska bananer och second hand till aktioner där hon tar allt större risker.
Aktivisten Malin: "De såg på en som att man var typ skräp"
För Malin började det med ekologiska bananer och second hand. Ett bolån i en hållbar och etisk bank, fast räntorna var dyrare där. I Corren-podden, som du hittar här, kan du höra om Malins resa till klimataktivist.
Nyligen deltog hon vid en aktion på en privat flygplats i Stockholm med forskare som sprutade rödfärg och klistrade upp forskningsartiklar på byggnaden. Malins roll var att förse aktivisterna med vatten, kaffe och plåster.
Den här gången blev samtliga aktivister gripna, kroppsvisiterade, fick tillhörigheterna beslagtagna och bussades iväg till polisstationen.
“Det var en väldigt konstig och omskakande upplevelse som väcker mycket frågor. Jag är upprörd över hur vi blev behandlade. De såg på en som om man var typ… skräp.”
Louise Södergren Petters och Linnea Holmberg Wensby deltog nyligen i Rebellmammornas allra första manifestation i Linköping då 38 personer satt i en ring på S:t Lars-torget med budskap om klimatet och barnens framtid.
Demonstranten Louise: "Jag skulle aldrig bryta mot lagen"
Efter den där middagen skrev Louise till organisationen Rebellmamorna och frågade hur man ordnar en manifestation. Hon möttes av heja-rop och en massa tips. I juni i år hade de sin första träff i Linköping. Elva personer kom. Nyligen ordnade de sin första manifestation med 38 deltagare.
Rebellmammorna söker oftast tillstånd för att demonstrera och manifestationen går ut på att sitta lugnt i en ring med personliga skyltar. Ofta står barnens namn och ålder på skylten och budskapet handlar om barnens framtid.
Louise skulle inte kunna tänka sig att delta i klimataktioner där man riskerar att bryta mot lagen.
– Men det känns viktigt att visa vad jag tycker offentligt. För klimatfrågan är större än individens ansvar.
Politiken då?
- Det känns som ett för stort steg för mig just nu. Men det är ju politikerna vi vill påverka. En systemförändring måste komma via lagförslag, säger Louise.
Hon känner sig frustrerad nästan jämt. Tankarna på klimatet och hur framtiden ska bli för hennes barn snurrar ständigt i bakgrunden.
- Jag har en stark stress, en sorgsenhet. Klimatångest. Men när jag gick med i Rebellmammorna och bestämde mig för att ordna en manifestation blev det lite lättare att andas. Och mindre ensamt.
Linda Hagman försökte först påverka klimatet i det privata. Sedan jobbade hon med biogas och miljövänliga företag i sitt yrke. Nu provar hon att vara fritidspolitiker. Det går långsamt, inser hon. "Men jag tror det är det bästa alternativet."
Politikern Linda: "Jorden går inte under men det blir annorlunda"
Linda säger att hon lider med dem som har klimatångest.
– Men jag kan inte riktigt känna det – även om mina barn är fantastiska. Jag ser liksom inte helvetesgapet. Jorden går inte under av klimatförändringarna om vi misslyckas med att påverka. Men vårt samhälle kommer att se helt annorlunda ut: Massflyktingströmmar, minskad matproduktion, konflikter och krig. Vi i Sverige kommer antagligen att klara oss ganska bra, men det kommer inte att bli som vi är vana vid.
Lindas barn säger att “mamma jobbar med att rädda världen”, men själv är hon tveksam: Hur stor skillnad gjorde egentligen hennes avhandling om biogaslösningar? Nu jobbar hon med att hjälpa nystartade företag inom byggbranschen som har lösningar som gynnar klimatet.
– Men jag blir frustrerad när jag märker att startup-företagen inte kommer ut.
Så blev hon uppringd inför valet. Hon hade varit passiv medlem i Miljöpartiet sedan hon var 12 år utan att gå på ett enda partimöte. Kunde hon tänka sig att stå på listan? Linda sa okej och blev förvånad när hon plötsligt blev uppröstad till femte plats på listan – och fick näst flest röster i valet.
– Kanske för att det stod “forskare i miljöteknik” som titel. Jag tror det tilltalar miljöpartister.
Nu ägnar hon cirka åtta timmar i veckan åt att plöja kommunala handlingar och sitta på långa möten, vid sidan av sitt vanliga jobb. Hon har varit med och beslutat om en måltidspolicy där 30 procent av skolmaten ska vara ekologisk.
– Det nationella målet är 60 procent. Vissa partier tyckte noll procent. Vi landade på 30 procent och jag väljer ändå att se det som en vinst. Hade vi inte funnits där är risken stor att det hade blivit noll. Så jag tycker faktiskt att det känns som man gör skillnad.
Louise Södergren Petters och Linnea Holmberg Wensby kände sig ensamma med sin klimatoro innan de hittade till organisationen Rebellmammorna.
Demonstranten Linnea: "Vi vill komma åt opinionen"
– Paradoxen är att politikerna väljs vart fjärde år och samtidigt måste fatta beslut som är obekväma för väljarna, som påverkar vår livsstil.
Därför är det viktigt att inte bara påverka genom politiken, utan också komma åt opinionen, anser Linnea.
– Genom manifestationerna vill vi visa politikerna att vi är många: Det här är något som väljarna vill.
Men manifestationerna handlar inte bara om att påverka.
– Man kan känna sig så ensam ibland. Är det bara jag som är så här orolig för klimatet? På mötena med Rebellmammorna träffar man andra som man kan diskutera med. Man känner sig inte lika ensam.
Här skedde flygplatsaktionen som Malin Ivarsson deltog i.
Aktivisten Malin: "Där stod jag utanför polisstationen i ett par badtofflor"
“Efter cirka fem timmar släpptes jag. Utan kläder och telefon, men jag fick tillbaka väskan och plånboken, mina strumpor, bh och en tunn t-shirt. Sen gav de mig lite andra kläder och släppte ut mig. Där stod jag utanför polisstationen i Solna i ett par konstiga mjukisbyxor och ett par badtofflor i storlek 43. Klockan var sju på kvällen och jag skulle börja jobba klockan åtta i Norrköping nästa dag."
“Jag lyckades ta mig hem och nu är jag tillbaka i vardagen. Utan mobil, bank-id och tågpendlingskort. Alla som deltog i aktionen utsattes för samma sak. För vissa var det första gången de gjorde civil olydnad.”
Rebellmammorna är en organisation som startade i Malmö hösten 2022 och nu finns i flera länder. Deras manifestationer är fredliga, har oftast polistillstånd och deltagarna håller upp olika personliga plakat och banderoller, med budskap om sina barns framtid, under tystnad eller till musik.
Politikern Linda: "Man kan påverka väldigt mycket i vardagen"
I slutet av vårt samtal svänger Linda lite och säger att det behövs väl aktivism också. Det är bra om det påverkar opinionen och leder till att fler miljöengagerade väljs in i politiken.
– Jag skulle önska att fler klimatengagerade gick in i politiken. Det är ganska lätt att bli politiker, du behöver bara visa att du finns där. Men jag tror också att man kan påverka väldigt mycket i vardagen, genom samtal. “Oj, flög du till Mallorca nu?” Det tror jag är ett starkt sätt att påverka.