Som ordförande i LRF Östergötland, och dessutom grisuppfödare och växtodlare, är hon bekymrad över situationen för de östgötska lantbrukarna. Hon jämför läget med torkan 2018 och de konsekvenser som den förde med sig.
– I förlängningen så kan det här bli minst lika allvarligt som det var då, kostnadsökningen har varit så pass stor. Det går inte att ställa om sin produktion över en natt utan vi jobbar långsiktigt i vår bransch och konsekvensen blir att det inte finns några pengar till nödvändiga investeringar. Lantbrukarna måste fokusera på att överleva, menar Blackert.
Enligt LRF:s konjunkturbarometer Grönt näringslivsindex har det svenska lantbrukets årskostnad för diesel, el, gödsel och soja ökat med 4,1 miljarder kronor. Kostnadsökningen motsvarar ungefär en tredjedel av det svenska lantbrukets totala investeringsutrymme på ett år. Enligt den östgötska LRF-ordföranden är det framförallt lantbrukarna med djurproduktion som har känt av ökningen allra mest.
– Djurproduktionen är den som drabbas hårdast direkt. Vi måste göra av med el dygnet runt till vår foderberedning, utgödsling, ventilation eller vad man nu har. För en växtodlare står produktionen i princip still i dag men det som oroar dem är ju såklart gödsel-, utsäde- och bränslekostnaderna i vårbruket, förklarar Blackert.
– Det är ingen domedag men situationen är kraftigt oroande. Politikerna måste förstå allvaret, fortsätter hon.
Vad anser du behöver göras?
– Jag hade gärna sett att politikerna hade gjort en konsekvensanalys av hur den politik som förs och de beslut som fattas i Sverige, till exempel reduktionsplikten, påverkar lantbruket. Vi är som land otroligt långt framme med vårt miljöarbete, hur vi odlar och driver våra lantbruk, men det riskerar att gå i stå när vi inte kan investera i bättre teknik. Vi kommer inte att kunna hänga med i omställningen mot fossilfritt, svarar LRF-ordföranden.
Blackert vill också, i närtid, se något form av krispaket där lantbrukare kan söka statligt stöd. Hon tror även att matkostnaderna, för konsumenterna, måste och kommer att öka på lång sikt.
– Vi har vant oss vid att mat är relativt billigt i förhållande till hur mycket vi tjänar men maten kommer att bli dyrare. Ska man producera mat som vi gör i Sverige och ta mer hänsyn till miljön så måste en del läggas på konsumenterna, säger Blackert.