Troligtvis är det lika vanligt som dyslexi, men matematikens motsvarighet – dyskalkyli – är inte alls lika välkänd. Det finns betydligt mindre forskning och mekanismerna bakom är inte klarlagda.
Men Kenny Skagerlund som är forskare på Linköpings universitet har intresserat sig för ämnet. Sedan 2011 har han forskat kring dyskalkyli, och nu får han ta emot 1,7 miljoner kronor från Lennart "Aktiestinsen" Israelssons stiftelse för att bedriva en ny studie.
– Jag blev överraskad, det är tuff konkurrens. Det är roligt att få ett kvitto på att man är på rätt spår och få möjlighet att gå vidare med forskningen.
Studien kommer utföras främst på skolor i Linköping och fokusera på barn som har specifika inlärningssvårigheter, det vill säga de som har svårt för matte men inte för andra skolämnen. Enligt Kenny Skagerlund finns det likheter mellan dyslexi och dyskalkyli.
– Historiskt har man kopplat att vara duktig i matematik till att vara allmänt begåvad, därför har problem med matte avfärdats och man har forskat mer på skrivsvårigheter. Men man kan ha hög intelligens och ändå ha dyskalkyli.
Det är Kungliga Vetenskapsakademien som har utsett Kenny Skagerlund till mottagare av anslaget.
– Jag tror de ser att det finns ett reellt värde. Genom att förstå vad problematiken beror på kan man tidigt sätta in extra hjälp till de barn som behöver, och ge dem förståelse för att de inte kan rå för det här.