Det råder glädjeyra på Hälsouniversitetets Centrum för individualiserad medicinering när Corren kommer på besök. Mitt under intervjun ringer tv och framåt kvällen ska studien publiceras i tidskriften Science Translational Medicine.
– Det känns spännande att vi äntligen kan publicera det här och ta nästa steg, säger universitetslektor Mika Gustafsson.
Utgångspunkten i studien är att alldeles för många behandlingar påbörjas för sent när obotliga skador redan kan ha uppstått.
– Det är ett jätteproblem att många patienter inte blir bra på medicinering. Den här metoden kan bidra till att lösa det problemet, säger professor Mikael Benson.
Han leder forskarlaget på 30 personer från bland annat USA, Peru, Finland och Sverige. Genom att undersöka genaktivitet hos T-celler har forskarna lyckats ta fram en matematisk modell för att identifiera de gener som startar aktiviteten. Dessa kan sedan användas för att hitta sjukdomar i ett tidigt skede.
– Man kan säga att vi spionerar på spionsatellitsystemet (T-cellerna) för att använda till tidig diagnostik, säger Mikael Benson.
De sjukdomar som modellen har testats på är MS och pollensnuva under symtomfria perioder, men den kommer även att kunna användas för att hitta andra (se faktaruta). I nio fall av tio upptäcktes sjukdomarna.
Blodprovet tas genom ett stick i fingret och forskarnas förhoppning är att det i framtiden ska ske på regelbundna hälsokontroller.
Ni vill att människor utan symtom ska börja gå till doktorn?
– Om man vill vänta tills man får symtom ska man inte hålla på med detta. Det här kan innebära oerhörda vinster, men det finns också problem, säger Mikael Benson.
Som vadå?
– Det finns sociala och etiska svårigheter, en del kommer att bli oroliga, men det är samma sak som mammografi. De finns också praktiska svårigheter med att få till någonting som fungerar till en rimlig kostnad, säger Mikael Benson.
Han ger exempel på när tidig diagnostik har varit lyckosamt.
– Av vanlig reumatism var det förr vanligt att man fick vanställda leder. Och när jag var ung läkare var det vanligt att barn med astma var inlagda, men det är nästan borta nu, säger Mikael Benson.
Om tre till fyra år hoppas forskarna ha kunnat visa att deras modell är en rimlig diagnostisk metod. Det skulle i så fall innebär att testerna finns tillgängliga för allmänheten tidigast om fem till sju år.