– Jag var en riktig datanörd och det är jag fortfarande, säger Emil glatt när vi når honom för en intervju.
Emil Eifréms första investering kom genom företagsinkubatorn Lead i Linköping när Emil och hans två vänner hade uppfunnit en grafdatabas. En uppfinning som senare kom att användas när Panama-dokumenten skulle granskas 2015. Det är också på den grafdatabasen som jätten Google bygger sina algoritmer.
Emil är idag en företagsledare full av energi. Han pratar otvunget och skämtsamt under hela intervjun, men så är han ju också gift med en journalist.
Vi backar till 2003. På Linköpings universitet pågick mottagningsfestligheterna för nya studenter, den så kallade nollningsperioden "nolle-p". En av de nya eleverna i datasektionens bruna overall var 24-åriga Emil Eifrém från Oskarshamn. Emil visste tidigt att han ville läsa vidare inom något tekniskt och att det blev Linköpings universitet var ingen slump, utan resultatet av minst sagt utförliga undersökningar.
Fast det började tidigare än så. Efter gymnasiet väntade civilplikt och när den var avklarad var det redan höst. Emil hade sökt till Linköpings universitet, men terminen hade börjat och han hade missat nolle-p.
– Det var inte mycket jag var klok på, men jag var åtminstone klok nog att veta att nolle-P är det viktigaste under hela studietiden. Nu som vuxen håller jag med. Det går inte att börja efter nolle-p, säger Emil med ett skratt.
Alltså behövde han göra något annat under den tid som återstod till nästa höst. Då hittade han istället ett litet företag som höll på med teknik i Oskarshamn.
– Jag hade programmerat halva mitt liv och var en riktig datanörd. Det är jag än idag, men kanske ännu mer som barn. Så även om jag inte hade någon utbildning, så var jag duktig på att programmera. Så det tänkte jag att jag kunde göra tills nästa höst.
Det var sent 1990-tal och marknaden för informationsteknologi växte explosionsartat. Företaget i Oskarshamn var i sin linda, men växte snabbt, från 12 till 50 anställda på bara ett år. Emil blev chef över ett tjugotal utvecklare redan som 20-åring och utvecklingen gick snabbt framåt.
– Så då ville jag ju inte börja plugga utan fortsatte jobba i några år under IT-bubblans tidsepok, säger Emil Eifrém.
Den första han anställde var en gammal vän från gymnasiet, Johan Svensson. Även Johan är uppvuxen i Oskarshamn och är ett år äldre än Emil. Han hade dessutom pluggat på Linköpings universitet.
– En jätteduktig datanörd, säger Emil.
Företaget flyttade till Lund. Emil följde med. Ett problem behövde lösas. Databaserna de använde var av dåtidens standard, i tabellform. Det går väl an om man ska räkna ut medelvärden, men Emil, Johan och arbetskamraten Peter Neubauer behövde en mer avancerad databas. En databas som kunde koppla ihop information på flera olika sätt, som i ett nätverk. En databas som ännu inte fanns.
– Vi kände att vi behövde uppfinna vår egen databas för att lösa de här problemen.
Än fanns inte en tanke på att bygga ett företag kring den nya grafdatabasen, som de valde att kalla den.
– År 2002 hade IT-bubblan kraschat och jag var tvungen att säga upp flera av mina vänner. Det var jättetufft. Då kände jag bara att nu ska jag plugga.
De lyckades skala ner företaget för att få det att överleva, men för Emil blev det ett års musikstudier på folkhögskola.
– Jag har alltid älskat musik och är en klassisk pianist. Så jag har både hållit på med piano och datanörderi. Så då kände jag att nu vill jag ägna ett år åt att spela piano, dricka rödvin och pussa söta flickor. Så det gjorde jag och hade superkul. För att det inte bara skulle bli rödvin och hångel, satte jag som mål att komma in på musikhögskola, men jag visste ändå att jag ville plugga data sedan.
Så efter ett år av rödvin och flickor, var det dags att byta pianots tangenter mot datorns. Fast vilket lärosäte det skulle bli var inte helt klart. Den 24-åriga Emil valde mellan flera alternativ, som Kungliga Tekniska högskolan (KTH), Chalmers tekniska högskola och Linköpings universitet. Han hade en plan för hur han skulle välja det bästa lärosätet och det är nu de utförliga undersökningarna kommer in i bilden.
– Många av mina kompisar från gymnasiet hade redan börjat plugga på KTH, Liu och Chalmers. Så jag åkte på en liten turné. Vid varje lärosäte satt jag med på en föreläsning och festade sedan med studenterna. Det var en kul grej och Linköping levererade. Det var bäst föreläsning och bäst fest.
I Linköping var det fullfjädrat studentliv som gällde, med datasektionens bruna overall och hela paketet.
– Jag körde all in med studentlivet och hade overall också såklart. Det går ju inte att välja bort studierna för att man missar Nolle-P och sedan komma dit fyra år senare och då inte gå hela vägen.
År 2007 startade Emil Eifrém och Johan Svensson företaget som idag är Neo4j. De var tre som uppfann databasen, det är Emil noga med att framhålla, men det var bara Johan och Emil som grundade det nya företaget. Peter hade inte möjlighet att vara med. Han var några år äldre och hade familj att försörja, men efter några år kom han istället in som anställd i företaget.
– Vi brukar för enkelhetens skull sammanfatta det som att vi har tre grundare av produkten och två grundare av företaget. Det var mycket jobb i början och det blev väldigt mycket nudlar. Vi hade inte ens råd att äta nudlar varje dag och jobbade utan lön.
I Linköping fick de hjälp av företagsinkubatorn Lead. Där fick Neo4j sin allra första investerare.
– Det var Almi invest, dåvarande Rendera, i Linköping som investerade. Den första investeringen var på 1,5 miljoner kronor. Det var ju väldigt mycket pengar.
Det stora genomslaget för grafdatabasen kom från oväntat håll. Under 2015 läckte över 11 miljoner dokument från en advokatbyrå i Panama. Dokumenten granskades av hundratals journalister i ett sjuttiotal länder och publicerades våren 2016. Statschefer och andra framstående personer världen över kunde avslöjas som skattesmitare. Granskningen innebar att stora mängder information skulle kopplas ihop på olika sätt och för det användes Neo4j:s grafdatabas.
– Vi har alltså uppfunnit en databas som fungerar mer som den mänskliga hjärnan. Som kan koppla ihop olika saker på flera sätt och som är smartare och snabbare än andra databaser, säger Emil Eifrém.
Den senaste kapitalrundan i juni i år gav nya investeringar på 2,7 miljarder kronor. En av investerarna är Alphabet som äger Google. Neo4j är idag värderat till över 2 miljarder dollar, över 20 miljarder svenska kronor.
– Av de stora jättarna är det egentligen bara Google som inte är konkurrenter eftersom de använder vår grafdatabas.
Sedan hösten 2018 är det bara Emil kvar i företaget av de ursprungliga grundarna. Johan Svensson äger visserligen fortfarande andelar i företaget, men är inte aktivt med och driver företaget. Hur stor andel de själva äger efter alla investeringsrundor är dock hemligt.
– Johan och jag äger fortfarande en stor del själva. Vi pratar inte publikt om hur stor delen är, men vi är väldigt nöjda.
För framtiden finns inga planer på nya företag.
– Jag är inte en serieentreprenör och kommer inte att starta ett nytt bolag. Jag är helt och fullt dedikerad till den stora idén som vi har i vårt bolag.
Emil bor idag i Malmö med fru och barn. Den äldsta dottern är nu nio år. Om valet av universitet var ett resultat av utförliga undersökningar så var mötet med hustrun desto mer slumpartat. Det var år 2009. En dag ringde Emils telefon. Han var vid Linköpings resecentrum, bakfull efter Leads julfest. Han hade ätit pizza, men ännu inte druckit kaffe. Det är i alla fall hans egen förklaring till varför han svarar på ett okänt nummer, sin vana till trots. I andra änden är det en reporter från Computer Sweden.
– Då tänker jag att det är någon jobbig journalist, men det visade sig vara en ovanligt trevlig journalist. Vi klickade verkligen direkt, säger Emil och skrattar lite åt minnet.
Journalisten som ringer heter Madelene Hellström. Hon får sin intervju, de kommer bra överens och är idag gifta och har tre barn.
Neo4j har idag sin bas i Silicon Valley. För att komma i kontakt med Emil krävs kontakt med en rad olika personer, i såväl Sverige som USA. Inga kontaktuppgifter till Emil själv lämnas ut inför mötet. Den internationella otillgängligheten vittnar om framgång.
– Det är frustrerande ur ett perspektiv, men att ha andra som planerar åt mig gör att jag kan frigöra tid åt intervjuer. Det finns både för- och nackdelar, säger Emil.
Det kan tyckas långt ifrån den unga student som iklädd datasektionens bruna overall överlevde på nudlar, men det går att urskilja den festglada studenten i den moderna företagsledaren. Själv är han mån om att ta med sig svenska värden till den amerikanska företagskulturen.
– Vi är ett Silicon Valley-företag med svensk själ. Vi kombinerar det bästa från båda kulturerna. Det jag älskar med Silicon Valley är optimismen, möjligheten att bygga enorma bolag och sätta jätteambitiösa mål. Det bästa med hur man driver bolag i Sverige är den fantastiska svenska jämlikheten, att man avslappnat kan prata med vem som helst i företaget oavsett position. I USA är kulturen mycket mer hierarkisk. Fast det gäller ändå att uppnå målen, för vi ska vara de bästa i världen, säger Emil Eifrém och låter som en svensk version av Steve Jobs.