– Det var kaos och folk sprang från sjukhuset till bilarna som skulle ta oss mot hotellet. När vi sen kom fram till vägen som ledde till vårt hotell var den blockerad av militärpolis, men vi fick komma in så småningom. Väl där sattes hotellet i "lock down", säger Sophie Werner, läkarstudent på Linköpings Universitet.
Anledningen till att vägen till hotellet blockerades för Sophie och de andra volontärerna var att det låg granne med presidentpalatset. Och anledningen till upploppen i Honduras huvudstad Tegucigalpa den 20 juni var ilska mot president Juan Orlando Hernandez.
2017 anklagades Hernandez för valfusk när han omvaldes till president, vilket möttes av demonstrationer. Den här gången handlade upploppen om presidentens lagförslag att privatisera sjukvården och utbildningsväsendet samt höja bensinpriserna i landet.
– Det var bara presidentens egen militärpolis som var ute och blockerade vägen, för deras så kallade "riot police" strejkade också, berättar Sophie Werner.
Oroligheterna på gatorna mellan upprörd befolkning och militären ledde till att 17 människor skottskadades och två dog på HEU universitetssjukhus i Tegucigalpa. På Maria Hospital, inte långt från universitetssjukhuset, arbetade Sophie Werner sina fyra dagar på plats.
– Tanken var att jag skulle hjälpa till i fem och en halv dag, men så hände det här.
Resan till Honduras arrangerades av Operation smile, en medicinsk hjälporganisation som opererar barn med läpp-käk-gomspalt i utvecklingsländer, utan kostnad för deras familjer. Planen där var att genomföra cirka 100 operationer på barn och unga mellan 0-17 år.
– Jag fick vara med och träffa föräldrar och leka med barnen. Jag träffade en mamma där, Skarleth, som var med sin son Asher som hade dubbelsidig läppspalt och allvarlig ansiktsspalt från munnen till ögat. Skarleth var också läkarstudent. Hon trodde att Asher hade skadats i magen när hennes skola utsattes för upplopp och polisen sprejat med tårgas.
Operation smile hann inte med alla planerade ingrepp innan oroligheterna bröt ut, men åker regelbundet på uppdrag till Tegucigalpa och kan därför snart hjälpa de patienter som inte fick en operation. Sophie spenderade sen en dag inlåst bakom hotellets skottsäkra fönster innan hon kunde åka hem. Dagarna i Honduras satte avtryck.
– Jag vill mer jobba med plastikkirurgi nu. Det var häftigt att se när jag var med på operation, att ett så enkelt ingrepp kan ändra så mycket. Föräldrarna var så stolta och glada efteråt.