Det var under 2015 som medicinska fakultetsstyrelsen fick en anonym anmälan om oredlighet i en professors pågående forskning kring konstgjorda hornhinnor i Linköping. Konstgjorda hornhinnor som var ämnade för djurförsök transporterades till Filatov-institutet i Odessa i Ukraina i samband med ett djupgående samarbete mellan universiteten. Och där användes de för forskningsexperiment på människor, med tillstånd enligt ukrainska regler. Detta rörde upp etikdiskussioner inom forskarvärlden. Professorn hävdar att hon inte kände till detta, och hon har även uttryckt att hon reagerade med chock då hon fick veta det. Men trots detta valde hon att stå som medförfattare till studien som forskarna i Ukraina presenterade.
i medicinska fakultetens nya beslut frias professorn på punkter om oaktsamhet och dokumentation, men inte om författarskapet:
”Den stora omsvängningen från att ha framställt hornhinnor för djurförsök och reagerat med bestörtning på att studien utan professorns kännedom genomförts på patienter, till att ta den tyngsta författarpositionen på publikationen är anmärkningsvärd”, skriver medicinska fakulteten i ett uttalande om beslutet.
Professorn står sist på författarlistan, vilket i vetenskapskretsar oftast tolkas som att hon har tyngsta ansvaret för studien. Regelverket kring vilket ansvar man har som författare – exempelvis om man står som sistanamn – är dock inget bindande och kan tolkas olika. Men medicinska fakultetsstyrelsen konstaterar att redlighet i forskning inte enbart handlar om att följa regelverk.
– Det handlar också om att på ett förtroendeskapande sätt följa god forskningssed. Därför är själva bedömningen av oredlighet främst en sak för forskarsamhället att avgöra. Vid en samlad bedömning har fakultetsstyrelsen kommit fram till ett delvis annat beslut än det som tidigare meddelats, men styrelsens mening är fortfarande att inom forskarsamhället utgör professorns hantering av medförfattarskapet oredlighet, säger dekanus Johan Dabrosin Söderholm i en kommentar.
Linköpings universitets reaktion på den anonyma anmälan 2015 var att tillsätta en extern grupp som granskade ärendet. Slutsatsen blev då att forskaren kritiserades för oaktsamhet och oredligt förfarande. Professorn var dock av en helt annan åsikt och lät pröva beslutet i flera instanser, bland annat krävde hon att universitetet skulle begära ett yttrande från Centrala etikprövningsnämndens expertgrupp.
Vetenskapsrådet drog in sina anslag till forskningen, baserat på LiU:s kritik. Ett beslut som professorn överklagade i förvaltningsrätten, och fick rätt. Och expertgruppen ansåg inte att det handlade om oredlighet i forskning även om man i yttrandet också kritiserade forskaren på flera punkter – dock inte på författarskapet.
– Detta har varit ett svårbedömt och komplext ärende som har tagit lång tid att utreda. Det visar sig till exempel genom de olika slutsatser som de anlitade experterna kommit fram till. Fakultetsstyrelsen har bedömt problematiken ur ett medicinskt vetenskapligt perspektiv, säger Johan Dabrosin Söderholm.
Förvaltningsrätten baserar sin dom på expertgruppens yttrande och upphäver Vetenskapsrådets beslut. Därmed kan forskaren formellt sett få tillbaka sitt statliga anslag och samtidigt vara skarpt kritiserad av sin arbetsgivare, Linköpings universitet.
– Förvaltningsrättens dom kom samma dag som fakultetsstyrelsens beslut. Våra bidrag är villkorade. Eftersom forskningsledaren fortfarande är oredlig enligt sitt lärosäte, så överväger vi nu att överklaga förvaltningsrättens dom, säger Anna Hörnlund, chefsjurist vid Vetenskapsrådet.
Centrala etikprövningsnämndens expertrupp noterade också antydningar om att ledarskapet på laboratoriet brustit och att detta i sin tur inte uppmärksammats på institutionen vid Linköpings universitet. Enligt Söderholm har LiU vidtagit flera arbetsmiljöåtgärder på avdelningen. Nu återstår att LiU-rektorn Helen Dannetun ska hantera eventuella arbetsrättsliga åtgärder mot professorn. Det kan handla om allt från varning och löneavdrag till uppsägning. Beslutet ska fattas under april månad.