Gör som förälder reflekterande val kring din egen och familjens skärmtid. "Haka inte upp dig vid en viss siffra eller tidsbegränsning utan det viktigaste är vad man tittar på och hur man gör det", säger Liu-forskaren Anett Sundqvist.
I veckan, i en artikel av Dagens Nyheter, offentliggjordes nya riktlinjer kring barns skärmtid. Bakom riktlinjerna står Svenska barnläkarföreningen som konstaterar att barn under två år bör undvika digitala skärmar helt. För barn mellan två och fem år rekommenderas en skärmtid på högst en timme om dagen. Det här är de första allmänna rekommendationerna, gällande just skärmtid, i Sverige.
– Rekommendationerna är precis som de riktlinjer som finns i de flesta länderna i västvärlden. Sverige är ett av få länder som inte har haft några riktlinjer för skärmar alls. Många andra länder har haft en slags begränsningspolicy medan Sverige snarare har försökt att introducera digitala skärmar i till exempel skolans läroplan för barn, säger Anett Sundqvist, biträdande professor i psykologi på Linköpings universitet.
Tycker du att de nya riktlinjerna är bra?
– Så här små barn lär sig bäst i verkligheten. Det är ingenting nytt utan det är superdupergammal forskning. Barn lär sig med sina sinnen, de smakar på saker och ting, hoppar och skvätter runt, medan vi vuxna sätter ord på världen åt dem. Det är så här barn lär sig ett språk eller att förstå sociala situationer. För små barn är det lite för svårt att översätta det de ser på en skärm till verkligheten.
Barnläkarföreningens nya råd är att barn under två år inte ska använda digitala skärmar alls. För barn mellan två och fem år rekommenderas högst en timme om dagen.
Men samtidigt menar Anett Sundqvist att man som förälder inte ska haka upp sig på en viss siffra eller tidsbegränsning. Om en ett-åring tittar på Bolibompa med sina äldre syskon är det inte hela världen. Det viktiga är vad som händer all övrig tid i barnets liv.
– Anna och Pelle är båda tre år och tittar på skärmar en timma om dagen, men Annas föräldrar pratar, läser och spelar tillsammans mycket mer. Då ser man ingen negativ effekt av skärmtiden. Men för Pelle, vars föräldrar inte är lika engagerade, blir skärmtiden negativ. Så vad man gör och vad som händer i familjen resterande tid är också väldigt viktigt, säger Liu-forskaren.
Även innehållet, när skärmen väl används, är enligt Anett Sundqvist viktigare än själva skärmtiden.
– För förskolebarn kan man se positiva effekter om man har valt pedagogiska program och särskilt om föräldrar eller pedagoger har suttit med, förtydligat och kopplat ihop innehållet till en verklighet. Skärmen kan inte vara en timmes barnvakt per dag – utan små barn måste ha vuxna som översätter, stöttar och hjälper dem i skärmanvändandet.
Ljungsbroskolans högstadium utanför Linköping införde nyligen en mobilfri policy under hela skoldagen. "Det kan vara ett bra steg. Liksom att föräldrar inte har simultankapacitet tillräckligt att använda sin mobil och uppfatta vad barnen gör och säger stör mobilen elevernas förmåga att ta in och fokusera på lektionerna", säger Anett Sundqvist.
Vad är dina bästa råd till föräldrar, kring de nya riktlinjerna?
– Jag tänker att man ska göra reflekterande val, även kring sin egen skärmtid. Jag brukar säga till föräldrar att man ska använda sin mobil högljutt. Om du till exempel står och väntar på bussen med ditt barn och ska kolla när bussen egentligen går kan du ta upp mobilen och säga: "Ah, nu ska jag kolla när bussen går". På så sätt kan du också bli medveten om dina ovanor, om du hela tiden säger: "Nu ska jag kolla om det har hänt något på Instagram", säger Anett Sundqvist och fortsätter:
– Sen tycker jag att man ska fundera över familjens skärmtid och hur man vill att familjen ska se ut.
Liu-forskaren kommer att ingå i en expertgrupp när Folkhälsomyndigheten nu ska se över sambandet mellan digitala medier och barns ohälsa.
– Målet är att se över forskningsläget, och det kan möjligtvis leda till nya rekommendationer, säger Anett Sundqvist.