Unga klimataktivister protesterade centralt i Glasgow på St George Square.
Både ja och nej, säger Jonathan Josefsson, vid Linköpings universitet.
– Åtminstone så långt man kan se nu. Vad som händer framåt återstår att se.
Jonathan Josefsson forskar kring frågor om barn, demokrati och politik. Han leder i ett forskningsprojekt som handlar om hur barn är representerade i internationella förhandlingar, bland annat inom klimatområdet.
Just nu pågår klimatmötet, COP26, i Glasgow. Många hävdar att det är lite av ett ödesmöte. Det är nu som världens länder ska komma överens om vilka åtgärder som måste till för att inte temperaturökningen ska börja klättra mot 2 grader eller över.
Vid klimattoppmötet i Paris, 2015, kom världens länder överens om att vidta åtgärder för att temperaturökningen skulle hålla sig under 2 grader. Siktet var inställt på 1,5. Det är sex år sedan. I dag är forskarkåren delad när det gäller möjligheten att begränsa temperaturökningen till 1,5 grader.
Redan nu syns konsekvenser, av det en majoritet av forskare säger beror på människans påverkan på klimatet. Översvämningar, torka, stormar och bränder bland annat.
Den del av mänskligheten som utgörs av barn och unga – 30 procent av jordens befolkning är under 18 år – kommer att leva mycket längre med konsekvenserna av stigande temperaturer än de som tar besluten i dag.
I somras presenterade Svenska FN-förbundet en rapport som visade att den viktigaste frågan för ungdomar är klimatet. Så vilken möjlighet har barn och unga i världen att påverka besluten just nu i Glasgow?
Ungdomsdelegaterna räcker över det 60-sidiga dokumentet som bygger på samtal om klimatet med 40 000 unga världen över, när klimatmötet inleddes i Glasgow.
– På ett sätt är möjligheterna bra, eftersom FN ger unga möjlighet att delta i förhandlingarna. Men det finns också en rad hinder som har med ekonomi, visumregler, pandemiregler – i Afrika är vaccinationsgraden fem procent – och andra praktiska begränsningar som gör att möjligheten för unga att delta på ett meningsfullt sätt är begränsat, säger Jonathan Josefsson.
Han var själv i Glasgow veckan före mötet och intervjuade några av de 400 delegater i åldrarna 18–35 år (medelåldern cirka 25 år) som hade ett eget möte inför konferensen. Delegaterna arbetade intensivt med att slutföra ett dokument – ”Global Youth Statement” – som överräcktes till mötets president, Alok Sharma, vid invigningen.
Grunden till dokumentet är röster från 40 000 unga runt om i världen och arbetet med att sammanställa detta har pågått under ett års tid.
En nackdel är att av de 400 unga delegaterna kommer cirka 50 in på toppmötet. Att sedan få närvara vid förhandlingar kräver att man har en biljett och antalet för de unga (Youngos) har med kort varsel begränsats till 4 biljetter.
Han ser i dag två riktningar i ungdomars klimatengagemang. En där unga föredrar att mötas under mera ordnade former och i dialog hitta lösningar.
Fridays for Future protesterar mot mötets president, Alok Sharma i samband med att ungdomsmötet avslutades och dokumentet Global youth statement, överräcktes.
Den andra delen anser att protester ger bättre resultat.
– Många hävdar också att unga människor bara används som "youth washing". Det är fint att synas med ungdomar. Men då får unga bara ett symbolvärde och inget påverkansvärde
Men vad tycker unga är viktigt?
– Mycket av vad de unga kräver i det 80-sidiga dokumentet, är sådant politiker skulle kunna ställa upp i allmänhet, säger Jonathan Josefsson.
Det handlar om att begränsa utsläpp, begränsa uppvärmning och rättvisa. Men framför allt vill de att länderna ska presentera konkreta handlingsplaner för hur 1,5 gradersmålet inte ska överstigas.
Det är deras framtid som står på spel.