Statsvetarens uppmaning: "Måla inte in er i samma hörn"

I dag röstades Magdalena Andersson (S) återigen fram som Sveriges statsminister. "Jag hoppas att det är den väckarklocka som krävs", säger statsvetaren Johan Wänström.

Johan Wänström, forskare och statsvetare vid Linköpings universitet, hoppas att statsminister-röran kan vara den väckarklocka som krävs för ett mer stabilt styre.

Johan Wänström, forskare och statsvetare vid Linköpings universitet, hoppas att statsminister-röran kan vara den väckarklocka som krävs för ett mer stabilt styre.

Foto: Arkiv/Gun Stenehall

Linköping2021-11-29 11:23

Som verksam forskare vid Linköpings universitet, vid Centrum för kommunstrategiska studier (CKS), följer han noga den politiska händelseutvecklingen. I förra veckan valdes Socialdemokraternas Magdalena Andersson, efter 100 år med allmän rösträtt, som landets första kvinnliga statsminister. Bara sju timmar senare hade hon lämnat uppdraget, sett sin budget falla och förlorat Miljöpartiet som regeringskollega. 

I dag, efter en ny omröstning, valde riksdagen återigen Andersson till ny statsminister.

undefined
I dag valdes Magdalena Andersson (S) återigen till Sveriges statsminister. "Jag tror är många som tycker att händelseutvecklingen är märklig", säger Liu-forskaren Wänström.

– Det var en historisk omröstning sist och jag tror det var många som tyckte att det var underligt, konstigt och väldigt tråkigt att det blev på det här viset. Det är inte något bra för den tilltro som finns för det politiska systemet, konstaterar statsvetaren och forskaren Johan Wänström och fortsätter:

– Samtidigt tror jag att det här kan leda till att partierna, än mer, tvingas att tänka över hur man ska agera inför nästa val för att få till ett mer stabilt styre. Förhoppningsvis blir det här, som har ägt rum de senaste veckorna, den detalj som rör runt i grytan.

undefined
Liu-forskaren Johan Wänström menar att statsminister-röran, som pågår nu, är en konsekvens av riksdagspartiernas agerande under valrörelsen 2018.

Wänström menar att de politiska turer som vi ser i dag, med omröstningar och misstroendeförklaringar, är en konsekvens av 2018 års valrörelse.

– Min analys är att det vi ser nu egentligen började för fyra år sedan, när partierna började att sätta gränser för och lova vilka andra partier de skulle kunna tänka sig att samarbeta med. Alla partier satte upp väldigt tajta ramar under valrörelsen, ramar som inte gick att hålla fast vid när vi väl hade ett valresultat, förklarar han.

– Inför kommande valrörelser tänker jag att till blir jätteviktigt för partierna att inte måla in sig i samma hörn igen. De måste öppna upp för nya, betydligt bredare, konstellationer. Inget pekar ju på att vi kommer att få ett radikalt annorlunda valresultat den här gången och då krävs nya lösningar, fortsätter Wänström.

undefined
Den östgötska talmannen Andreas Norlén har haft det hett om öronen under den gångna mandatperioden. "Alla var nog inte på det klara med vad som skulle hända efter budgetomröstningen", säger Johan Wänström.

Vilka nya konstellationer är mest troliga?

– Det är svårt för mig att spekulera i. Frågan varför Socialdemokraterna och Moderaterna inte tar ansvar och styr tillsammans återkommer ständigt men jag tror inte att det kommer att ske i Sverige. De har inget strategiskt intresse av ett samarbete utan jag tror att det är andra lösningar som kommer att krävas, svarar Wänström.

Vad tror du valet av Andersson får för konsekvenser?

– Hon har visat sig ganska pragmatisk genom att säga att hon är beredd att ta ansvar och leda landet även om det inte är på Socialdemokraternas budget. Om den bilden sätter sig hos väljarna tror jag att det är positivt för partiet. Jag tror väljarna, i den här röran, vill ha någon som visar sig vara ansvarsfull.

undefined
"På kommunal nivå är man betydligt mer pragmatisk när det gäller blocköverskridande samarbeten", säger Johan Wänström och förklarar att Kristina Edlunds (S) och Niklas Borgs (M) partier slutit en rad överenskommelser genom åren.

I Linköping är, och har, det politiska läget varit betydligt lugnare än på riksplanet under den pågående mandatperioden. Johan Wänström ser dock en möjlig händelseutveckling som kan röra till det även på kommunpolitisk nivå efter 2022 års val.

– Det som är grejen med Linköping just nu, och de stora frågetecknen, är de nya partierna som har bildats och vad som händer med Liberalerna, som har kris på nationell nivå och kanske än mer kris på lokal nivå, förklarar Liu-forskaren och fortsätter:

– Vad händer om Liberalerna hamnar under spärren och ersätts av Linköpingslistan? Kommer det att finnas förutsättningar för ett fortsatt alliansstyre? Ju fler partier som tar sig in i kommunfullmäktige desto krångligare blir det.

Vad händer nu?

Talmannens förslag till statsminister ska prövas av riksdagsledamöterna i kammaren i en omröstning senast på fjärde dagen efter den dag då förslaget lagts fram. Om mer än hälften av ledamöterna, det vill säga minst 175, röstar mot förslaget går det inte igenom. Annars är det godkänt. Det är sedan statsministern som bestämmer vilka ministrar som ska ingå i regeringen. Så snart som möjligt efter utnämningen ska statsministern anmäla vilka personer som har utsetts.

Källa: www.riksdagen.se

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!