I studien har Rebecca Stenberg, universitetslektor i företagsekonomi och räddningsforskare vid Linköpings universitet, kartlagt alarmering och larmkedjor i Sverige. Studien har funnit olika typer av larm och larmkedjor inom alla sektorer i samhället och flera välkända larmoperatörer har ingått i arbetet, däribland återfinns till exempel Sjöfartsverkets sjö- och flygräddningscentral och SOS alarm ab.
– Det är ett område som behöver få styrning och ett stöd för att aktörerna ska veta hur de ska verka, säger Rebecca Stenberg.
Studien påbörjades under hösten 2014 och under våren 2016 blev den klar. Från början var det tänkt som en pilotstudie, den blev dock mer omfattande än vad den först var tänkt att bli.
– Jag har fått signaler från kommuner och landsting om att den är bra för att den visar komplexiteten inom området, säger Rebecca Stenberg.
Rapporten handlar bland annat om hur larmkedjorna organiseras och vilka konsekvenser det får.
– Om ett larm inte är ett standardlarm kan det uppstå osäkerhet, säger Rebecca Stenberg.
Standardiserade larm får man god övning på, exempel på det är vid bilolyckor då de flesta i larmkedjan har god kunskap om vad som ska göras eftersom det är en relativt vanlig händelse. Det kan bli mer osäkert då ett ovanligt larm, till exempel vid en flygolycka, kommer in.
– Då kan det vara mer oklart, vem har ansvar och vem ska göra vad? Larmoperatören kan också stötta den som ringer i hur den ska göra på olycksplatsen. Det är viktigt och kan spara liv.
Därför är det viktigt att larmoperatörerna, som är första länken i kedjan, har hög kompetens. Rebecca Stenberg menar att en nationell utbildning specifikt för larmoperatörer behövs och jämför med kvalitet på andra områden.
– Om den första länken i kedjan brister spelar resten ingen roll.
Rebecca Stenberg menar att det även krävs kunskap om samhället och om de olika aktörerna inom räddning och respons. Rapporten visar att olika professioner som är en del av larmkedjorna skulle gynnas av att mötas.
– Det är nästan så att de skulle kunna studera hos varandra, det gör man redan till viss del.
Nu lever studien vidare i och med att de aktörer som deltagit arbetar med egen förbättring och utveckling av samverkan. Rapporten kommer även att bli utgångspunkt för fortsatt forskning.