Henrik Gréen är professor vid Linköpings universitet och har lett studien som har tagit sex års forskning i anspråk.
– Det är definitivt ett stort genombrott. Det är första gången som vi faktiskt inte bara kan titta på vilka gener som korrelerar – alltså vilka patienter som löper större risk för att få biverkningar – nu kan vi också prediktera, alltså göra en modell som talar om huruvida det är en hög eller låg risk att drabbas av biverkningar.
Henrik Gréen, professor vid Linköpings universitet, är mer än nöjd över resultatet. Särskilt med tanke på att studien, som han har lett, har tagit sex års forskning i anspråk.
Vad är det för ett slags verktyg?
– Idag gör man ofta genetiska analyser på patienterna för att tala om vilket läkemedel som är bäst lämpad för tumören och patienten. Verktyget ger då möjlighet att även titta på nervbiverkningarna. Inte bara vilket läkemedel som passar bäst, utan även risken för att få den här typen av biverkningar.
Hur hjälper verktyget patienten?
– Ibland får man tilläggsbehandling med cytostatika när man opererat bort brösten. Tillägget av olika typer av cytostatika ger olika fördelar. Verktyget ger möjlighet att välja läkemedel för de som har väldigt hög risk att få nervbiverkningar. Då väljer man läkemedel som inte ger nervbiverkningar.
Om ett läkemedel som ger nervbiverkningar ändå måste ges kan patienten med hjälp av verktyget få betydligt tätare uppföljningar, vilket ger en mer individualiserad vård, säger Henrik Gréen.
Biverkningarna kan vara både sensoriska och motoriska. Känselbortfall och svårigheter att styra musklerna i framförallt händer och fötter leder till att patienternas livskvalitet påverkas enormt. De allra enklaste saker, som vi i vanliga fall gör utan att reflektera över kan plötsligt bli mer eller mindre omöjliga.
– Får du problem med fötterna påverkar det balansen. Det blir svårt att gå, framförallt i trappor. Sätter det sig i händerna blir det svårt att klä sig, hålla i en kaffekopp och liknande. Man känner sig fumlig helt enkelt. Patientens sociala liv blir otroligt påverkat.
Cytostatika är ett cancerläkemedel som ofta ger nervskador. Dessa kan vara både sensoriska och motoriska. Känselbortfall eller problem att gå i trappor, klä på och av sig kläder samt hålla i en kaffekopp gör vardagen svår att hantera för många cancerpatienter.
Hur byggdes modellerna?
– Vi frågade 337 cancerpatienter om de ville vara med i studien. De fick sedan svara på vilka nervbiverkningar de, två till sex år efter behandlingen, har haft. Sedan sekvenserade vi alla deras kodande delar.
Efter att ha konsulterat den vetenskapliga litteraturen och tittat på vilka genetiska varianter som fanns där, delades de 337 patienterna in i två grupper. En som forskarna använde för att testa och träna modellen på och en som man validerade modellen på.
– För varje genetisk variant tar vi reda på hur stor betydelse den har för att öka eller minska risken för biverkningar. Sen summerar vi upp risken för varje patient beroende på vilka genetiska varianter de har.
Liu-forskarna hoppas nu kunna reducera biverkningarna efter sin upptäckt.
– Målet är att man i framtiden kan reducera biverkningarna genom att det blir möjligt att förutsäga vilka som har störst risk att drabbas. De som inte löper risk att drabbas behöver inte följas på samma sätt. Istället kanske de kan få ännu mer cytostatika för att förhindra ett återfall.
Inom snar framtid kan verktyget användas i vården. Först måste man dock validera det i andra populationer eftersom genuppsättningen skiljer sig åt mellan olika befolkningsgrupper.
– Redan idag sekvenseras patienterna. Det betyder att implementeringen av den här forskningen skulle kunna gå väldigt fort. Inom fem år tror jag det finns typer av sådana här modeller att jobba med.
Det innebär, om allt fungerar, att verktygen blir ett led i behandlingen för cancerpatienter världen över.
Många kvinnor som drabbas av bröstcancer får nervbiverkningar av den cytostatika de behandlas med. Nu har en grupp forskare vid Linköpings universitet lyckats ta fram modeller som visar risken att drabbas av biverkningar. Inom kort kommer de att kunna användas inom vården. Bilden är tagen i ett annat sammanhang.
Nästa steg för Liu-forskarna blir att få bättre mätningar av neuropatin (samlingsnamn för sjukdomstillstånd som drabbar perifera nerver) så att den blir ännu lättare att förutsäga. Då ska inte enbart bröstcancerpatienter studeras, utan även andra typer av patienter.
– Idag kan vi plocka ut en grupp där ungefär hälften kommer att få allvarliga biverkningar och grupp som inte får det. Men man kan nog bli bättre än hälften också.
Är det något i forskningsresultatet som överraskade er?
– Att det blev så bra som det blev. Och att vi måste vara så noga när vi mäter neuropatin. Det är skillnad på om man har känselbortfall eller om man har motoriskt bortfall. Det är två olika saker.