Pricken springer efter Tina Ljung och Sten Alsö var de än går och piper konstant. Hittills har hen bara ätit döda myror, lite kex och druckit vatten. Exakt vad som ska hända med den lilla andfågeln vet de inte riktigt än.
– Det kom ju lite plötsligt detta, säger Sten Alsö.
Det hela började igår när Tina Ljung kom hem och gick upp på övervåningen. Då hörde hon ett pipande läte från sonens gamla rum. Därinne satt en liten fågelunge förvirrad på golvet.
– Hur den kom dit vet vi inte, det är ett mysterium, kanske hade den kommit in genom fönstret i vårt sovrum, säger Tina Ljung.
De släppte ut fågelungen i naturen, men väl inne igen hörde de ett flaxande och pipande från fläkten. De avvaktade över natten men morgonen därpå hördes flaxandet fortfarande. När de till slut lyckades montera isär fläkten visade det sig att ytterligare två knipungar befann sig därinne varav den ena var död. Men Pricken levde alltså och har ännu inte släppts ut som syskonet från övervåningen som först påträffades och levde.
– Nej, det blev liksom lite mer känslomässigt med den här eftersom vi räddade den. Dessutom är den så tillgiven och inte alls rädd för oss, säger Sten Alsö.
De tror både att knipungarnas föräldrar byggt bo i skorstenen, eller precis bredvid och att boet ramlat ner.
– Mamman och pappan insåg nog att det inte var en bra idé att flyga ner i skorstenen och övergav dem, säger Tina Ljung.
Hur de ska gå vidare med vården av Pricken vet de inte. De funderar på ett bo på altanen - ute blir hen med största sannolikhet uppäten. Hur Prickens syskon kom upp på övervåningen är de fortfarande inte säkra på. Men att Pricken snabbt anpassat sig till sina fosterföräldrar är det ingen tvekan om.
– Förut låg vi och vilade i soffan, och det märktes att den blev lugn när jag gick ner i varv och somnade till. Sedan följer den ju med oss precis överallt, säger Tina Ljung.