Så här ser "Linköpingskartan" på kommunens hemsida ut.
På grund av ett extremt högt vattenstånd i Roxen, det högsta sedan 2001, svämmades Roxen över i början av februari. Carl Fredrik Isaksson på Näsby säteri var en av de markägare som drabbades. Omkring 25 hektar av hans åkermark stod under vatten.
"Linköpingskartan", på kommunens hemsida, visar de områden i staden som löper störst risk drabbas av översvämning, både på grund av regn och höga flöden i sjöar och vattendrag. Risken för översvämningar, på grund av höga flöden, markeras på kartan med tre färger. Den röda färgen visar konsekvenserna vid ett 100-års flöde, den gula färgen gäller 200-års flöde och den blåa färgen är en beräkning av det högsta flödet – som kallas BHF. BHF motsvarar mycket extrema flöden, beräknat för en situation där alla naturliga faktorer som bidrar till ett högt vattenflöde samverkar – till exempel snösmältning, nederbörd och vattenmättad mark. Anna-Stina Påledal, miljöplanerare på kommunen, beskriver det som en extrem händelse och något som hon aldrig hoppas kommer ske.
– "Linköpingskartan" kollar vi mycket på när vi jobbar. Den hjälper oss att planera nya områden för att inte bygga där det finns risk för översvämning och för att bygga ut staden på ett bra sätt, säger hon.
Risken för översvämning omkring Tinnerbäcken är stor.
När vi på Corren granskar kartan kan vi dra slutsatsen att områden, i anslutning till vattendrag, är de områden som drabbas först av översvämning. Områden vid Roxen, Svartån, Tinnerbäcken, Stångån och Motala ström. Anna-Stina Påledal förklarar att de flesta större vattendrag är reglerade av vattenkraft vilket minskar risken för översvämning. Tinnerbäcken som rinner genom Linköping är inte reglerad. Görs däremot inga ordentliga åtgärder eller regelbundet underhåll av vallar och vattendrag kan det leda till en översvämning – likt den vid Roxen.
Här är listan på de områden som vi, utifrån Linköpingskartan, bedömer löper störst risk för översvämningar på grund av höga vattenflöden:
- Roxens södra strand.
- Ekängen.
- Områden runt Tinnerbäcken, bland annat Ullstämma och Berga.
- Bankekind.
- Vallastaden.
Kommunens Anna-Stina Påledal berättar hur viktigt det är att bygga ut staden på rätt sätt för att färre ska bli drabbade av översvämningar.
Vad gör ni för att förhindra översvämningarna?
– Vi har jobbat mycket med våtmarker, bland annat på Tinnerö, för att fördröja och hålla kvar vattnet innan det rinner in i staden via Tinnerbäcken där det kan uppstå översvämning av hus och gator. I Vallastaden har vi jobbat med andra åtgärder. Där är bäcken med promenadstråk lite nedsänkt vilket leder till att översvämningen inte drabbar bostäderna eller gatorna. Runt Roxen är det viktigt att vallarna underhålls för att skydda både bebyggelse, vägar och åkermark mot översvämningar, säger Anna-Stina Påledal.
När det kommer till Roxens södra strand är det mest åkermark som drabbas, likaså runt Tinnerbäcken. I Berga består Tinnerbäcken av små mindre sjöar som gör att Berga löper större risk för översvämningar, och där löper bostäderna stor risk att bli drabbade. Även i Ullstämma är ett 100-års flöde beräknat att kunna drabba bostäderna kring vattnet. I Bankekind däremot står bostäderna tryggare.
I stan, vid Stångån, är risken för översvämning av ett 100-års flöde minimalt.
Får de som bor i dessa områdena någon information om risken?
– Både på Linköpings kommuns hemsida och på Tekniska verkens hemsida finns det information där man kan läsa om översvämningar.
Ni skickar inte ut någon information?
– Jo, om det skulle uppstå stor risk för översvämning eller annan fara kan även information skickas ut till de som drabbas.