Adrian Bustad Öberg, 32, bor i Paris och har ett toppjobb som projektledare på det tyska försäkringsbolaget Allianz, som är en av världens största försäkringskoncerner. Precis som många andra människor som syns på Paris gator ser han ut att ha tagit tid och lagt möda på att vara sofistiskerat klädd – i en klassisk cottontröja, mörka chinos och ljusa sneakers.
Han är på sin lunchrast och har tagit tunnelbanan från området Chatelet där han bor, till gångbron Passerelle Debilly som sträcker sig över Seine. Just denna dag har han jobbat hemifrån. Han trivs i Paris, och han ser ut att passa in. Men när han flyttade hit kunde han inte språket över huvud taget, och för det globala jobbet räckte engelskan. Han upptäckte dock snabbt att det gäller att lära sig franska för att passa in i samhället och för att klara sig socialt. Först gick han franskakurs i ett halvår, och bytte sedan till privatlektioner via Zoom.
– Det var mer prisvärt att kunna lägga lektionerna när jag vill och att de följer min egen utveckling. Jag tar de där lektionerna fortfarande. Man är så illa tvungen, säger han.
Eftersom hans flickvän Claire är en riktig parisare så har Adrian lättare kunnat komma in i stadens sociala liv. Men det finns ändå många utmaningar på mikronivå för en nykomling.
– Man måste skaffa sig ett franskt bankkonto, ett hälsovårdskort (carte vitale). Det är många småsaker som du tar för givna i Sverige som du måste fixa här och det kan vara frustrerande.
Numera lyckas han till och med smälta in när det gäller valet av mat. Just denna dag har han ätit pistaschrullar från ett lokalt boulangerie till frukost. Rullen ser ut som en hoplindad kanelbulle fast fylld med pistage.
– Den brukar jag ta till frukost med en kaffe. I Sverige brukade jag äta gröt till frukost. Men frestelsen att äta bakverk är stor när fransmännen gör det. Jag försöker också bli lite mer fransk, till exempel spelar jag tennis och har ost- och vinprovningar hemma. Några gånger har vi spelat petanque, ett spel som liknar boule, säger han.
När Adrian har jobbat från kontoret kommer han oftast hem kring klockan sju och då lagar han och Claire mat tillsammans.
– Gärna asiatiskt. Och mycket aperitif framåt helgerna, alltså småplock med baguette och min favoritost, en fransk parmesan som heter comté, säger han.
När han ska fotograferas duggregnar det om vartannat. Våren är på väg. Adrian konstaterar att det även varit ljust runt klockan fem på eftermiddagen hela vintern igenom.
– Det gör ganska mycket med humöret och hur pigg man känner sig. Här i Paris är inte årstiderna lika tydligt åtskilda. Fransoser är ute mycket tack vare vädret.
Det finns fler fördelar med huvudstadens placering. På helgerna kan resorna ta honom och Claire längre än vad man skulle förvänta sig.
– Åker man tidigt med höghastighetståg och kommer hem sent så kan man uppleva många närliggande städer. I våras åkte vi till Alsace bara över dagen, alltså gränsregionen till Tyskland. För några veckor sedan åkte vi till Rouen, säger han.
Har han något tips för weekend-resenärer från Sverige? Ja, det har han. En halvdag på Louvren och sedan ett besök i pittoreska stadsdelen Montmartre.
– Nästa dag kan man promenera från Paris Centre till väst. Alltså från Louvren via Luxorobelisken och sedan längs paradgatan Champs-Élysées. Sedan kan du gå ner mot Eiffeltornet. Då ser du många monument längs vägen, säger han.
När han pratar om Linköping är det uppenbart att åren i staden är betydelsefulla för honom. Den tiden hjälpte honom inte bara med att få den karriär som han har i dag utan även med sin personliga utveckling. När Adrian talar om personlig utveckling skulle man kunna tro att han läste till psykolog, men han gick utbildningen Industriell ekonomi, med inriktning strategisk utveckling. Han tog sin examen 2019.
– Det är något speciellt med att komma till en studentstad där inte jättemånga kommer från själva staden. Om du jämför med Stockholm eller Göteborg där så många kommer från själva orten så har de sitt sociala liv redan klart. I Linköping blir det så enkelt att lära känna nya personer, säger han.
Studenttiden i Linköping är numera ett kärt minne. Den första tiden i korridorsrummet på Flamman var han aktiv i studentboendeföreningen. Sedan bodde han på T1 i en egen lägenhet. När tentorna var färdigskrivna festade han i studentbarerna på Korallen, Flamman eller på campus.