Studenterna som sprang ut från Berzeliusskolan i juni gjorde det från Östergötlands högst rankade gymnasieskola.
Företaget bakom rankningen, Ednia, har baserat sin sammanställning på statistik från Skolverket, Skolinspektionen och Statistiska centralbyrån. De har tittat på nationella provresultat, snittbetyg, andel behöriga lärare, elevnöjdhet, andel som tar examen och arbetsmarknadsutfall. Hög betygsinflation, det vill säga en generell tendens att sätta högre betyg än de kunskaper som eleverna visar upp på nationella prov, drar ner skolans placering på listan.
Statistiken har sedan justerats utifrån program för att ge en så rättvis bild som möjligt. Exempelvis jämförs resultaten från nationella proven på en skolas ekonomiprogram med resultaten från ekonomiprogram på andra skolor.
– Generellt sett kan man säga att Östergötland är ett av de områdena i landet där skolorna ligger ganska högt jämfört med landet i stort, säger Frans Björnsson, en av företagets grundare.
Likt förra året är det Linköping som presterar bäst i länet, då tog Katedralsskolan hem förstaplatsen. Men i år byter Katedralsskolan plats med fjolårets tvåa: Berzeliusskolan.
– Det var väldigt tajt förra året. Men i år har Berzeliusskolan gått om och skapat lite distans ner ändå. De har haft väldigt starka resultat på ganska många områden.
På topp tio listan återfinns flera andra Linköpingsskolor: Folkungaskolan (5), Vreta Utbildningscentrum (6), Anders Ljungstedts Gymnasium (7) och MTU Mediagymnasium (8). Samtliga var med på fjolårets topp tio också, men då hamnade exempelvis Folkungaskolan på en tredjeplats.
Hur stora marginaler är det mellan skolorna på topp tio när de byter plats från år till år, blir det så mycket skillnad på ett år?
– Det blir det. Man får nya elever varje år och det sker en hel del förändring på skolorna. Det kan vara allt ifrån ny personal till skolledning eller olika kvalitetsarbeten. Det sker en hel del och man märker att resultaten går upp och ner på olika program, säger Frans Björnsson.
Vad tycker du en elev bör reflektera över när den står inför sitt gymnasieval?
– Det är väl att först gå in i sig själv och fundera på vad man vill gå för program och inriktning. Det kopplar ju an lite till vad man vill göra efteråt. Om man vill plugga vidare eller kanske har något särskilt jobb som man är intresserad av eller så.
– Mitt bästa tips brukar sen vara att gå på så många öppna hus som möjligt. Gör en bruttolista på alla skolor som har program man är intresserad av, och där man kan komma in och som verkar vara duktiga på undervisning och sen besöka dem. Och om man är trött på öppna hus får man gå på två till, sen kan man känna sig nöjd.
Katedralsskolan halkade ner till en andraplats på listan, från fjolårets förstaplacering.
Läget med den svenska gymnasieskolan i stort beskriver Frans Björnsson som "sisådär".
– Det är ju flera nationella prov där en ganska hög andel blir underkända, till exempel i matte. På samhällskunskapsprogrammet brukar ungefär 40-50 procent av alla elever som skriver nationellt prov i mattekursen 2b bli underkända. Det är ett ganska stort underbetyg.
Sisådär är det också när man tittar på gymnasiebehörigheten i Östergötland jämfört med Sverige överlag. Länets behörighet i år på 80,7 procent är tre procentenheter sämre än rikssnittet på 83,7 procent.