– Jag började tänka i höstas att det vore bra om någon annan gradvis tar över som ordförande. Barndiabetesfonden är idag en stabil verksamhet, en stor kraft med nationell förankring, som bör fungera utmärkt även utan mig som ordförande, säger Ludvigsson som 2009 valdes till Årets Linköpingsbo, bland annat för sitt arbete med fonden.
Berätta hur det en gång började!
– Östgötateatern ville skänka pengar till min forskning när Astrid Lindgrens pjäs "Junker Nils av Eka" hade urpremiär. Då sa jag: Nej tack inte till mig, men vi bildar Barndiabetesfonden. En vecka senare satt jag i tv:s Café Norrköping tillsammans med Astrid Lindgren och berättade att Barndiabetesfonden var grundad. Men riktig fart fick fonden först tillsammans med Corren.
Hur då?
– Det kom en dikt till Corren om sorg. En kvinna hade skickat in den för att hennes storasyster, 27 år gammal, hade dött i typ 1-diabetes. Då kom Correns reporter Allan Hall och intervjuade mig. Tidningen skrev flera artiklar och startade en insamling under en månad. En termometer i tidningen visade dag för dag hur insamlingen växte. Det kom in nästan en miljon! Det blev grundplåten för att Barndiabetesfonden redan efter något år kunde dela ut forskningsanslag. Fantastiskt!
Är du nöjd med hur fonden utvecklades sen?
– Nej, det gick ganska långsamt. Men idag, så som den utvecklats de senaste åren, så är jag nöjd ändå. Jag var med och bildade Barncancerföreningen i sydöstra götaland också, vilket var en av föreningarna som blev grunden till Barncancerfonden, som sen växte väldigt snabbt. Så jag hade hoppats på en kraftigare tillväxt även för Barndiabetesfonden.
Varför tror du att det gick trögt?
– En förklaring är att det finns en allmän okunskap om vad typ 1-diabetes är. Många blandar ihop typ 1 och typ 2 och att det inte är så allvarligt. När Barndiabetesfonden firade tio år så fick vi i en hel månad Radiohjälpens insamling med flera minuter långa kampanjfilmer i TV. Då fick vi in sammanlagt 3 öre per svensk. Hade det varit Barncancerfonden så hade det gett många miljoner.
Men de senaste åren har det gått bättre eller?
– Ja, jag tror vi har nått en vändpunkt. Kunskapen har ökat, människor är mer medvetna om att detta är en vanlig, livshotande, obotlig sjukdom vars orsak är en gåta som kan drabba vem som helst, säger Ludvigsson.
Vilka steg har forskningen tagit under de 33 år fonden har funnits?
– Även om vi fortfarande inte vet orsaken så vet vi mer om orsaken. Vi vet mer om virus roll i processen och hur den processen går till. Vi har genomfört en hel del studier som om det vill sig väl kan bidra till att stoppa upp förstörelsen och bevara insulinproduktionen. Vi har också sett forskning som utvecklar vaccin mot vissa virus. Men sånt går inte fort – om det inte är corona, vill säga.
Barndiabetesfonden har 90-konto, står alltså under oberoende kontroll och granskning av Svensk Insamlingskontroll, och har totalt under sina 33 år delat ut 182 miljoner till forskning.
– I år kommer vi dela ut minst 22 miljoner. Det gör den till den viktigaste fonden för diabetes typ 1-forskningen, säger Johnny Ludvigsson och tillägger:
– Sen hade man väl hoppats, när vi startade fonden, att man idag 2022 hade kommit på ett botemedel. Redan på 1980-talet talade man om transplantation av stamceller men det går fortfarande inte att göra bra stamceller.