– Jag kan säga att det inte är något som jag har tänkt på när jag talar i talarstolen, att jag ska vara den som talar mest. Jag är väldigt engagerad i många frågor så det är nog därför som det har blivit så, säger Eva Lindh (S) som med sina nio timmar och tjugofyra minuter pratade mest av alla riksdagsledamöter (om man räknar bort ministrarna i regeringen) förra riksdagsåret, mellan 12 september 2023 och 9 september 2024.
Hur är du med dina vänner och din familj? Pratar du särskilt mycket där också?
– Jag är nog ganska pratig tror jag, även socialt. Här hemma men även med vänner. Jag hoppas inte att jag är någon som pratar sönder människor. Jag tänker att en politiker måste kunna vara bra på att prata och framföra sina åsikter, men en politiker måste vara minst lika bra på att lyssna.
Sedan konstaterar hon efter att ha tänkt efter lite:
– Jag tror nog att mina vänner skulle säga att jag är ganska pratig.
Lindh talade i en och en halv timme mer än den näst mest pratsamme ledamoten. Närmaste östgöte är Norrköpingsbon Teresa Carvalho (S) som ska ha haft ordet i knappt sex timmar färre än Lindh totalt under föregående riksdagsår.
Det enskilda tillfälle när Lindh talade som mest var hon när hon diskuterade punkten "Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner" i december 2023. Då begärde hon ordet 13 gånger och hade en sammanlagd talartid på 31 minuter och 20 sekunder.
Ser du din statistik som något positivt?
– Jag ska inte säga att det finns något som säger att man är en bättre eller sämre riksdagsledamot beroende på hur mycket talartid man har.
Året dessförinnan, alltså riksdagsåret 2022/2023, såg dock Eva Lindhs siffror helt annorlunda ut, "bara" två timmar och tjugo minuter. En skillnad på sju timmar och fyra minuter alltså. Varför det blev en så markant ökning mellan åren har hon inget tydligt svar på.
– Jag har nog bara tänkt att det har varit tillfälligheter som har gjort att jag har stått mycket i talarstolen just då. Det kanske är så att jag kommer att ligga på botten nästa år, det vet vi ju inte.
Nu återstår att se hur statistiken ser ut efter det nuvarande riksdagsåret.
– Jag tror att jag kommer att göra ungefär som jag har gjort tidigare. Det beror väl också på vad det är för frågor man ser och vad som är bäst för att driva på för frågorna.