Maria Moraes (MP) poängterar också att systemet för förtroendevalda är speciellt. "Då vi är arvoderade omfattas vi inte av arbetsmiljölagen, ingen chef eller arbetsgivare har ansvar för att vi ska ha en trygg arbetsplats", säger hon.
Hon och Niklas Borg (M), Elias Aguirre (S) och Jane Ericsson (SD) är några av de kommunfullmäktigeledamöter som, i vår enkätundersökning, har svarat att de någon gång utsatts för hot, hat eller trakasserier. För Miljöpartiets nya gruppledare händer det ofta.
– Jag upplever att mängden hat beror på exponering och vilka frågor som man lyfter. Det värsta man kan prata om är flyktingsfrågan, de högerextrema rörelserna är överrepresenterad skulle jag säga, men även kvinnorättsfrågor, brott och straff och klimatet triggar, säger Maria Moraes och fortsätter:
– Det är tragiskt att det ser ut så här. Det är ett hot mot demokratin och jag känner till många som inte vill engagera sig politiskt för att man förstår att det kommer till ett högt pris. Det är extra speciellt om man har en utländsk eller på annat sätt annorlunda bakgrund. Jag tror också att det är svårare för kvinnor.
Vid två tillfällen, i samband med valrörelsen 2018, kom hoten nära inpå för Maria Moraes.
– En valstuga hade ju blivit saboterad i en brand så därför tog kommunen in Securitasvakter till Trädgårdstorget, vilket var tur. Vid två tillfällen fick de avlägsna personer vid valstugorna som började bli aggressiva mot mig.
Hatet och hoten får konsekvenser.
– Det gör att jag och min familj är mer försiktiga och medvetna. De mest obehagliga hoten är när jag upplever att det riktas mot dem, säger Maria Moraes och fortsätter:
– Hoten gör inte att jag blir tyst men det gör mig mer försiktig och medveten.
Niklas Borg (M), kommunstyrelsens ordförande i Linköping, får ofta motta hat på sociala medier eller på andra sätt. Nyligen upplevde han en hatstorm.
– Hatet blir ofta tydligt kopplat till uttalanden eller politiska förslag som man gör. Jag fick otroligt mycket hat riktat mot mig som person i samband med kravallerna under påskhelgen – egentligen utan att jag gjorde några skarpa uttalanden utan bara för att jag fanns med i media och kommenterade händelserna på mina sociala medier, säger han och fortsätter:
– Det är det tillfälle då jag har fått mest hat på en och samma gång.
Niklas Borg (M) är kommunstyrelsens ordförande men det var i rollen som social- och omsorgsnämndens ordförande som han utsattes för de mest grova hoten. "Det är en utsatt roll", säger han.
Han drar ett tydligt streck mellan definitionen av hat och hot.
– När det blir hot är det verkligen mer allvarligt. Jag har varit politiskt aktiv länge och har mottagit hot mot mig och min familj som har lett till både rättegång och fällande dom. Det handlade om att man kontaktade mig och sa att man skulle söka upp mig och min familj i avsikt att skada oss. Då var jag ordförande i socialnämnden, säger Niklas Borg och fortsätter:
– Alla ledamöter har ju svarat på enkätundersökningen utifrån deras upplevelser, man definierar hat, hot och trakasserier olika, men det är för jäkligt att det ska vara så här. Det är stor risk att människor avslutar sina politiska engagemang.
Kommunalrådet Elias Aguirre (S) fick utstå mest hat då han innehade rollen som samhällsbyggnadsnämndens ordförande under förra mandatperioden.
– Där får man som person ofta klä skott för förändringar som påverkar människor väldigt konkret men som har fattats av många personer. De flesta som tar kontakt beter sig ändå helt okej. Det är en minoritet som går väldigt hårt fram och riktar sin ilska mot mig som person, säger han.
De mest allvarliga incidenterna handlar om telefonsamtal på kvällar och helger där det har uttryckts hot i stil med "jag vet var du bor".
– Vi har ett skyddsnät genom kommunens säkerhetsavdelning så man får tillsammans med dem, polisen och sina kollegor hantera hoten. När det behövs är det en polisanmälan som gäller, säger Elias Aguirre och fortsätter:
– Vi har en utveckling i stadshuset som jag tror få tycker är positiv men som är nödvändig. För några decennier sedan var det väldigt enkelt för allmänheten att traska in och ta kontakt med politikerna. Nu sitter vi alltmer innanför låsta dörrar.
Jane Ericsson (SD) förvånades över attityden mot Sverigedemokraterna när hon började att engagera sig i partiet 2014. "Det var ett annat klimat då", säger hon.
Jane Ericsson, som började engagera sig i Sverigedemokraterna 2014, kunde inte föreställa sig hur det skulle vara som aktiv politiker. Samtidigt som det har varit roligare än hon tänkt förvånas hon över saker hon utsatts för.
– I början av mitt engagemang var det ett annat klimat, man såg på SD på ett annat sätt. Jag var med på en konferens och inte en enda människa kom fram och pratade med mig – vi två som var från SD fick genomföra grupparbetet själva. Det var en obehaglig upplevelse och något helt annat i jämfört med mina erfarenheter som yrkesverksam, säger Jane Ericsson.
Hon upplever också att hatet hon utsatts för egentligen har varit riktat mot SD som parti. Under förra valrörelsen brändes partiets valstuga ned vid Trädgårdstorget. Under samma period blev Jane Ericsson spottad i ansiktet av ungdomar som kom fram till valstugan.
– Jag blev förvånad över de motsättningar som finns. Samtidigt vill jag understryka att jag har trivts med att vara politiskt aktiv. Jag hoppas verkligen att människor som är intresserade vågar att engagera sig. Det behöver vi, säger hon.
Vad ser då Linköpingspolitikerna för lösningar på problemet? Niklas Borg lyfter politikernas ansvar:
– Jag tycker att politiker i dag bidrar till ett tuffare klimat, kanske inte till hot men i alla fall till hat. När man använder sig av personangrepp på nätet så sätter man en standard och visar att det är okej. Det är någonstans där som vi måste börja om vi ska åstadkomma en förändring. Det är på sina håll ett fruktansvärt hårt klimat politiker emellan.
Maria Moraes lyfter ett par konkreta politiska beslut:
– Det är massa olika lösningar, men jag tror vi måste jobba mer med bemötande och normkritik i våra skolor. Och för att göra det krävs resurser. Vi i MP har också drivit frågan om en allmän tjänstgöring, och jag tror att det ligger något i det. Det skulle ge en bättre insyn och respekt för allt det vi bygger upp och vårdar tillsammans.
Elias Aguirre (S) är numera vice ordförande i barn- och ungdomsnämnden men det var i rollen som samhällsbyggnadsnämndens ordförande som han upplevde att mängden hat, riktat mot honom som person, var som mest. "Då får man klä skott för många beslut som konkret påverkar människors vardag", säger han.
Elias Aguirre tror att politikernas berättelser om vad de utsätts för kan få en positiv effekt.
– Jag funderade ett tag innan jag tackade ja till den här intervjun, det kan såklart avskräcka andra genom att berätta, men jag tror att anledningen till mycket av hatet är att många inte inser att förtroendevalda också är människor. Genom att träda fram och vara en människa, och visa att vi också har familjer och finns i den här ganska lilla staden Linköping, kanske kan innebära att man ser varandra som människor istället för en makthavare långt borta. Förhoppningsvis tänker man en extra gång innan man skriver en kommentar.