Utbildningsminister Anna Ekström (S) presenterade i tisdags en nationell plan för trygghet och studiero under en pressträff i Rosenbad.
Det senaste året har vi publicerat flera uppmärksammade fall kring otrygghet och våld i Linköpings skolor.
Bland annat tvingades en högstadieelev på Berzeliusskolan att äta i samma matsal med den elev som för tre år sedan knivhögg honom på skolgården. På en skola utanför Linköping vittnade bland andra läraren Nina Ramic Toll om det hot och våld hon blivit utsatt för av barn på lågstadiet.
Publiceringarna väckte kraftiga reaktioner från politiskt håll. Efter artikeln om Berzanfallet anordnade Socialdemokraterna i Linköping ett möte med utbildningsministern Anna Ekström (S). I april hade hon ytterligare ett möte om läget i Linköpings skolor där hon pratade med lärarna Jessica Milch och Nina Ramic Toll som båda är engagerade i Lärarförbundet. Med på mötet var även statsminister Stefan Löfven.
Deras diskussion kom att handla om föräldrars ansvar att uppfostra och engagera sig i sina barn.
Samtalet om samverkan med vårdnadshavare gjorde intryck på utbildningsministern.
I den nationella plan för ökad trygghet och studiero som presenterades i tisdags nämndes flera gånger vikten av att samarbeta med föräldrarna.
– Efter mötet med Nina och Jessica bad jag utredarna att verkligen trycka på samverkan med föräldrarna i planen, säger Anna Ekström.
Linköpingslärarna menar att föräldrar och skola måste samarbeta för en trygg skola.
– När jag själv gick i skolan fanns ett föräldraengagemang som saknas i dag, säger Nina Ramic Toll.
– Vi behöver prata mer om vilka förväntningar föräldrar har på skolan, men också vilka förväntningar skolan har på föräldrarna, säger Jessica Milch.
Att utbildningsministern lyssnade på deras åsikter känns såklart kul, säger Jessica.
– Det känns stort. Det är en facklig framgång eftersom jag självklart förutsätter att önskan om mer samverkan med föräldrarna är förankrat i lärar-Sverige.
Men utbildningsdepartementet vill inte fastslå exakt hur samverkan ska bli bättre, även om det nämns i planen att skolan bland annat ska informera vårdnadshavaren om de ordningsregler som sätts upp på skolan.
– Skrivningarna måste vara ganska öppna eftersom det är rektorn som är ansvarig för skolan. Men rektorerna ska känna ett starkt stöd om de vill involvera vårdnadshavarna mer, säger Anna Ekström.
Nina och Jessica tror att någon form av föräldrautbildning skulle vara bra, där det blir tydligt vilket ansvar skolan har – och vilket ansvar föräldrarna har.
– Både svenska föräldrar och föräldrar med utländsk bakgrund har tappat greppet om vad skolan står för. Som lärare ska jag fostra, men inte uppfostra eleverna, säger Jessica Milch.
Både hon och Nina Ramic Toll har vittnat om kollegors rädsla för konsekvenserna, och för att "inte bli trodda", när de griper in vid våldsamma situationer i skolan.
För att tydliggöra vilka befogenheter lärarna har vill regeringen att skollagen ändras även på den här punkten.
Tidigare har det stått att personalen får vidta omedelbara och tillfälliga åtgärder när en elev är våldsam eller stökig.
Nu föreslår regeringen att ytterligare en mening skrivs in i lagen.
I lagändringen får läraren "befogenhet att ingripa fysiskt för att avvärja våld, kränkningar eller andra ordningsstörningar."
I avsnittet påpekas att ett fysiskt ingripande dock aldrig får användas som bestraffning.
Lagändringen har betydelse, tror Nina Ramic Toll.
– Många kollegor har ju inte ens vågat ta tag i en elevs arm vid våldsamma situationer. "Rör du mig så anmäler jag dig", är en standardfras från eleverna, så den här ändringen är viktig.
I en publicering tidigare i år berättade lågstadielärarna Nina Ramic Toll och Pontus Andersson om det hot, våld och stök som många lärare brottas med.
Jessica Milch menar att vissa lagändringar kommer att göra reell skillnad för landets lärare, medan andra punkter endast är politiska symbolfrågor. Hon tar mobilförbud som exempel.
Regeringen vill att mobilförbud i klassrummet skrivs in i skollagen. Huvudregeln är att mobiler inte får användas utan lärarens tillåtelse, men rektorn kan även besluta att omhänderta elevernas telefoner under hela skoldagen.
Men Lärarförbundet har i dagarna kritiserat förslaget, och menar att mobilerna inte är ett så stort bekymmer som regeringen vill framställa.
Jessica Milch håller med och menar att det är datorerna i klassrummet, och inte mobilerna, som är det verkliga problemet.
– Jag har svårt, till skillnad från när de plockar upp mobilen, att veta om eleverna utför skolarbete eller surfar privat på datorerna.