"Svenska Konrad är en kopia av Leonardo DiCaprio."
Så löd rubriken till den artikel som publicerades om Konrad Annerud i Nyheter24 under 2015. Därefter tog det fart.
– Det var helt sjukt, minns Konrad.
Dagen efter den första artikeln syntes hans ansikte i tidningar inte bara i Sverige, utan också i Storbritannien och USA. Till och med New York Times fångade upp den då 21-årige Konrad.
Innan dess var han en helt vanlig kille, uppväxt och bosatt i Linköping. Kvällarna spenderades bakom baren på den restaurang där han arbetade och ledig tid ägnades åt att spela trummor i två band.
Men så plötsligt, efter den första artikeln, blev Konrads liv något helt annat. Följarskaran på Instagram växte för varje bild som publicerades och i kommentarsfälten nedanför påpekade människor ständigt hans likhet med DiCaprio.
– Jag kände mig inte sann mot mig själv, på ett sätt. Det var inget som jag kände att jag ville göra hela livet, ta snygga bilder på mig själv, säger Konrad och konstaterar:
– Jag var ung och hade inte så bra koll på mig själv, vem jag var och vad jag ville göra. Jag var ganska vilse på den tiden.
Redan innan kändisskapet led han av mycket ångest och social fobi. Uppmärksamheten gjorde det än värre.
Samtidigt ledde uppståndelsen till att Konrad fick flera jobbmöjligheter och erbjudanden. Sedan tidigare hade han påbörjat ett artistprojekt med ett skivbolag och efter artiklarna erbjöds han ett treårskontrakt.
Men, han ville inte bli artist.
– Jag kände att "vad fan är det som händer? Nu är det här så stort, jag vet inte vad jag har gett mig in på".
Utöver skivbolagets önskan om att signa honom, vilket Konrad till slut tackade nej till, fick han också erbjudanden om modelljobb och reklamsamarbeten.
– Jag fick göra ett modelljobb för Ralph Lauren och det kan man inte tacka nej till, det är ju jättestort. Det var jättekul att få åka till New York och smaka på det, men sedan... Jag trivdes verkligen inte med hela den här grejen.
Ganska snart insåg Konrad att han behövde fokusera på att bygga upp sig själv.
– Jag har lagt av med Instagram från och till sedan det här hände och inte försökt att hålla mig aktuell på något sätt. Jag har mer försökt att komma iväg från det, vara min egen person och promota det jag gör. Folket ville bara se bilder på mig där jag är lik Leonardo DiCaprio och det slutade jag med för länge sedan, vilket gjorde att det dog ut lite.
Men, att komma till en bättre plats mentalt har inte varit lätt.
– Det tog tid att jobba på mig själv. Jag gick i terapi och gick tillbaka till rutiner, hade ett vanligt jobb och hängde med bra folk. Det var väldigt bra att jag backade där och började om lite.
I dag har Konrad hunnit fylla 30 år och flytta från Linköping. Han bor nu i Stockholm tillsammans med sin flickvän Evelina.
– Jag känner mig på en bra plats i livet. Det känns liksom... Jag mår jättebra.
Men, även om han inte längre lever på sina likheter med Leonardo DiCaprio är han inte helt anonym. Sedan två år tillbaka läser han på Balettakademien i Stockholm, med hopp om att i framtiden kunna livnära sig på skådespeleriet.
– Jag har alltid tänkt lite på det, haft det i åtanke, men jag hade scenskräck, jag hade social fobi, jag tänkte att "jag klarar inte av att leva ett sådant liv". Den pressen... Jag har aldrig vågat ta mig in där. Jag har backat ur mycket grejer för att jag inte har vågat.
I slutändan var det just den oron som fick Konrad att slå slag i saken.
– Egentligen var det i KBT-syfte först, men sedan landade jag ganska snabbt i att "gud, vad jag trivs med det här" och "det känns som att jag är bra på det här". Det kändes helt rätt ganska fort.
Monologen "En paus från mig själv", som nyligen publicerats på YouTube, är det senaste projektet.
– Den handlar om skådespeleri, kort sagt, men också mycket om mig själv och den här konflikten med mig själv.
I vår tar Konrad examen och efter det hoppas han få jobb inom teater eller film. Det är en tuff bransch, konstaterar han, och det hade kunnat vara ett hinder. Men, det är det inte. I dag känner han sig trygg i sig själv, kapabel att hantera pressen.
– Jag har byggt mitt självförtroende mycket i den här utbildningen och skådespelaryrket. Jag känner mig taggad och inte så...
Konrad letar efter orden, fastslår sedan:
– Nej, jag är redo för det mesta nu, känner jag.