Varje år drabbas uppskattningsvis 100-150 personer av hjärtinfarkt av typen SCAD. Kvinnor utgör årligen 75-90 procent av de drabbade och medelåldern för de drabbade är 54 år. Ungefär 10 procent insjuknar i anslutning till graviditet. SCAD är en infarkt som orsakas av en bristning i kranskärlsvävnaderna, till skillnad från den mer välkända infarkten som orsakas av åderförfettade, igensatta blodkärl.
– Hjärtinfarkten som orsakas av åderförfettning är mycket mer forskad på. Där har man över tid minskat både förekomsten och dödligheten. Så det är det vi hoppas på att göra här också, säger professor Eva Swahn, vid kardiologiska kliniken på US.
Det är hon som leder den svenska studien SweSCAD. Medverkar gör även kardiologiska kliniker från Umeå, Uppsala, Stockholm, Göteborg och Lund. Under några år har forskarna samlat in information från nationella kvalitetsregister om SCAD-infarkterna. De har nu kommit så långt att den första delen av studien väntar vetenskaplig publicering. I somras började nästa fas där akuta fall studeras och nu har de börjat se vissa resultat.
– Det här är patienter som röker mindre, inte har diabetes i samma utsträckning eller andra riskfaktorer. Möjligtvis har de högt blodtryck, säger hon om de drabbade.
En hjärtinfarkt innebär att kranskärlens blodflöde till hjärtat stoppas, vilket leder till akut vävnadsdöd. Hur infarkten ska behandlas beror på orsaken till blodstoppet.
– Det vi gör nu är att screena patienterna för att se om de har liknande kärlförändringar någon annanstans i kroppen, genom olika prover försöker vi se om vi kan hitta några genetiska markörer och så får de fylla i ett frågeformulär om hur de mår. Samtidigt försöker vi även ta reda på om det är möjligt att undersöka dem med datortomografi istället för den vanliga kranskärlsröntgen som innebär en större risk för att kärlet skadas.
Det är första gången en så heltäckande studie görs om SCAD-infarkter i Sverige. I USA, Kanada och södra Europa har studier genomförts, men SweSCAD är den första landsomfattande.
– Vi gör det här för patienternas skull, så att vi inom vården får mer kunskap. Så att vi vet hur vi ska behandla, ta hand om och vad vi ska säga till patienterna, säger professor Eva Swahn.