Linköpingsforskare ska göra hållbara implantat

Forskare från 13 europeiska universitet driver sedan i våras ett femårigt projekt för att ta fram ett bättre implantat.

Målet är att slippa de komplikationer som nötningspartiklar orsakar genom en biologisk reaktion som i sin tur bryter ner benet omkring den konstgjorda leden.

Arbetet betalas med cirka 120 miljoner kronor via EU-kommissionen.

En av forskargrupperna finns på Linköpings universitet och leds av Hans Högberg på avdelningen för tunnfilmsfysik på Institutionen för fysik, kemi och biologi.

Linköpingsforskarna har fått drygt nio miljoner kronor för att ta fram de nya beläggningarna med kiselnitrid som är mycket motståndskraftigt mot nötning och som inte skapar negativa kroppsreaktioner.

Projektet startade i april och Hans Högberg förklarar på universitetets hemsida:

– Kommissionen har gett oss motsvarande 120 miljoner på fem år för att ta fram bättre implantat. Det är ett forskningsprojekt som verkligen ska gå från ax till limpa med målet omgående kommersiell produktion.

I Sverige genomförs cirka 16 000 ingrepp med implantat varje år där omkring 95 procent av proteserna håller i minst tio år.

Men den livslängden räcker inte eftersom allt yngre och mer aktiva personer får höftledsimplantat.

– Vi är väl utrustade för projektet då vi har industriell beläggningsutrustning anpassad för tillväxt av beläggningar under produktionsliknande förhållanden, säger Hans Högberg.

När hans grupp är färdig tar forskare från Uppsala över för att testa materialet och maximera beläggningarnas egenskaper.

Sedan testas de mest lovande i avancerade simulatorer vid Universitetet i Leeds innan det blir dags för djurförsök i Zürich och därefter vidare kliniska studier.