I frimurarordens lokaler på Klostergatan presenterades nyligen de forskare som fått anslag till deras forskning från ordenssällskapet. Det rör sig om drygt 1,5 miljoner som ska delas ut över sex olika medicinska forskningsprojekt.
En av stipendiaterna är Anita Öst, biträdande professor vid institutionen för biomedicinska och kliniska vetenskaper vid Linköpings universitet.
– Det känns stort och ärofyllt, säger hon.
Hur viktigt är det med den här typen av donationer för att bedriva forskning i Sverige?
– Det är det som vi försörjer våra forskargrupper på. Universiteten har inte pengar att betala lön till doktorander och så vidare. Så vi är helt beroende av att få bidrag från organisationer som den här eller av andra.
Hennes forskning undersöker, enkelt förklarat, betydelsen av RNA för åldrande, fetma och fertilitet.
– RNA är en systermolekyl till DNA, det är som en jätteliten kopia kan man säga. Vi är intresserade av hur de hjälper till att reglera genuttrycket, säger Anita Öst.
Går det att konkretisera?
– De styr våra genetiska program, det vill säga hur cellen ska bete sig i olika situationer, de bestämmer om en cell ska vara en viss typ av cell. Min bakgrund är inom typ 2 diabetes så min förhoppning är att vi ska kunna lära oss mer hur de här små regulatoriska RNA kan hjälpa till att ställa om cellerna på ett mer friskt sätt.
Pengarna kommer från konung Gustaf V:s och drottning Victorias frimurarstiftelse, stiftelsen grundades 1911.