Nöjda med sitt nya kontor med den här utsikten vid Stångån: Adriene Habet, projektledare för tjänsten Blixtvakt och Johan Hedblad, vice vd för Zenon, ett IT-konsultföretag med ett 30-tal anställda i Linköping och i Stockholm.
Snart är det 10 år sedan som Linköpings IT-konsultföretag påbörjade utveckling av tjänsten Blixtvakt. Idén till appen kom när företaget utförde ett uppdrag åt SMHI.
– Att man kunde se i realtid var blixten slår ned väckte stort intresse, säger Johan Hedblad, vice vd för Zenon.
Företagets Blixtvakt-app har blivit en av de mest nedladdade på App Store och Google Play. Tjänsten har i nuläget över 300 000 användare som är aktiva på olika plattformar. Appen är gratis, men människor som använder den vänder sig ofta till företaget för att få hjälp och har höga förväntningar på tjänsten. Finansieringen sker i dagsläget genom att annonser visas i appen.
– Det kostar att hålla system i gång. Folk betalar inte för tjänsten, men vi planerar för möjligheten att betala för att slippa reklam samt eventuellt för utökad funktionalitet. Vi tittar också på möjligheten att visa blixtdata för andra regioner än Sverige vilket skulle kunna vara ett sätt att få tjänsten att växa ytterligare, säger Adriene Habet, projektledare för tjänsten.
Efter att åtta ungdomar skadats i ett uppmärksammat blixtnedslag under en fotbollsträning i somras i Stockholm har många människor undrat samma sak.
Går det att i god tid förutse var blixten ska slå ner?
– Vi hade en student som gjorde ett roligt examensarbete hos oss. Han lät AI att titta över en massa parametrar från SMHI för att se var det kommer att bli åskväder. AI gissade rätt i cirka 80 procent av fall. Men även utan AI vet vi var den största risken för att blixten kan slå ner finns tack vare SMHI:s pricksäkra åskriskprognoser, säger Adriene Habet.
Det åskar mycket mer än vi tror - varje månad skickar företaget Zenon över en miljon pushnotiser som varnar om blixtnedslag. Här ser vi statistiken över var det blixter slår mest.
Zenons nya kontor i centrala Linköping finns i den gula tegelbyggnaden vid Stångån där CSN också huserar. Hit flyttade de för snart två år sedan från Mjärdevi där de hade trivts, men när företaget behövde större lokaler fick de anställda bestämma över sin nya plats.
– Vi har blivit fler anställda och tidigare har våra konsulter jobbat ute, hos våra kunder, på olika företag. Men under åren har vi utvecklat och börjat driva egna projekt. Vi ville ha ett levande kontor med folk i. I Mjärdevi saknade vi mötesplatser för AW och socialt umgänge. Ville man ha någon aktivitet eller något annat utanför jobbet var man tvungen att åka till stan. Här har vi nära till allt, säger Johan Hedblad.
Tjänsten "Blixtvakt - Brandrisk" är en betald tjänst som riktar sig till professionella skogsägare - den används av Räd.
Under sommaren 2018, när många svenska skogar brann i flera månader, upptäckte företaget nya områden där Bilxtvakt kunde användas. Flera skogsägare lyckades stoppa skogsbränder eftersom de via appen såg var blixten slog ner – och de åkte dit och kontrollerade. Detta uppmärksammades bland annat i Småland. Då började utvecklingen av "systersystemet", Blixtvakt - Brandrisk – en betald tjänst som riktar sig till professionella skogsägare.
Men enligt Johan Hedblad har räddningstjänster också visat intresse av att ha den nya tjänsten.
– Det blir inte brand varje gång när en blixt slår ner. Därför har vi också bland annat data över hur torrt det är i marken. Räddningstjänsten vill åka på rätt saker. Man ser blixtnedslag på kartan, man kan också välja att få pushnotiser om blixten slår ner inom ett specifikt område och man får uppgifter om hur torrt det är och hur stor risken för brand är. Appen kan appliceras på många andra branscher.
Just nu driver företaget ett pilotprojekt i samarbete med Räddningstjänsten Östra Götaland som via den nya tjänsten Blixtvakt - Brandrisk bevakar kommunerna Linköping, Åtvidaberg, Norrköping och Söderköping.