Svepelektronmikroskopet som användes för att titta närmare på ytan där bärarmen från berg- och dalbanan gick av.
Det globala företaget Element sysslar med allt från att hälla läsk på flygplanskablar för att testa om plasten håller till att mäta hur stor kraft en stålbalk står ut med.
– Vi har vårt största laboratorium här i Linköping och vi är stolta över att finnas här, säger marknadschefen Ella Andersson.
När Statens haverikommission påbörjade sin utredning om olyckan dröjde det bara någon vecka innan Element kopplades in för att hitta förklaringen. De skulle analysera bärarmen som hade gått av och orsakat olyckan.
– Vår uppgift var att, med hjälp av materialet och kända händelseförlopp, förstå de bakomliggande orsakerna till att det gick som det gick, säger Elements Sverigechef Björn Kullman.
Ingenjörerna satte igång med att undersöka ytan där bärarmen gick av och bland annat användes ett avancerat mikroskop som kan hjälpa till att analysera metaller.
– Vi börjar alltid med att titta på bitarna. Det första steget är alltid visuell inspektion.
Peter Andersson är chef över materialteknik på Element. Han berättar att svepelektronmikroskopet står på en fjädrad platta i golvet. "Även vibrationer förstoras i mikroskopet", säger han.
Det ingenjörerna upptäckte var att svetsfogarna i bärarmen hade en allvarlig defekt som försämrade hållfastheten. Bärarmarna som satt på det inblandade tåget tillverkades 2019 och hade ersatt originaldelarna från 80-talet. Element såg att de nya bärarmarna saknade en tvärställd plåt på insidan som fanns i de ursprungliga bärarmarna för att stärka konstruktionen. De två avvikelserna identifierades som orsaken till att bärarmen gick av.
– Det känns bra att komma fram till en grundorsak för att kunna säkerställa att olyckan inte händer igen, säger Kullman.
Elements del i utredningen om Jetline pågick ungefär fram till mars i år.
– När jag sätter mina barn på en berg- och dalbana vill jag att de kommer tillbaka igen. Att kunna bidra till det är ganska starkt, fortsätter han.
Peter Andersson och Björn Kullman diskuterar ett typiskt brott i en metallaxel som används som utbildningsobjekt.
Den metod som Element använder för att undersöka avbrutna metallbitar kallas fraktografi. "Vi försöker förstå tidslinjen i skadan", säger Peter Andersson.
Händer det ibland att ni inte hittar orsaken till en olycka?
– Jag önskar att jag kunde säga att vi alltid kommer med rätt svar. Det kan ju hända att man inte når hela vägen fram, säger Peter Andersson som är chef över materialteknik.
Andersson berättar att han ser deras del i olika utredningar som pusselbitar som ska hjälpa till att förstå helheten. Ibland är pusselbiten en stor del av hela pusslet. Ibland är den mindre.
– Man får väl avgöra själv om den var stor eller liten i det här fallet, lägger Kullman till.