Kommuninvest AB ägs gemensamt av Sveriges kommuner och för att ta hand om sina ägare har Kommuninvest räknat igenom skulder och investeringar runt om i Sverige. I den rapport som blev offentlig under torsdagen visar det sig att Linköping är en av de kommuner som investerar mest av alla landets större kommuner.
Linköping är dessutom den kommun i Sverige som redan har den högsta låneskulden per invånare.
Nu kan det låta värre än vad det är eftersom det finns stora tillgångar också – särskilt i Linköping.
– Linköping är en väldigt välmående kommun med en stor bolagskoncern och det gör att man har en stor extern upplåning. Man har också en väldigt stor placeringsportfölj, kanske en av de största i kommunsverige, konstaterar Mattias Bokenblom som skrivit rapporten. Han är forsknings- och utbildningsansvarig på Kommuninvest.
Skulle du säga att Linköping har problem med skulderna?
– Man kan göra en liknelse med privatekonomin. Om du har goda inkomster så kan du också ha en något högre skuldsättning än om du har låga inkomster och för Linköpings del är det inte något problem. Man har stora tillgångar och väldigt god intjäningsförmåga, säger han.
Icke desto mindre visar Kommuninvest genomgång att de skulder som kommunkoncernen i Linköping har motsvarar 106 100 kronor per invånare i kommunen. Det är betydligt högre än Norrköping – där varje medborgare har 67 801 kronor i skuld.
En förklaring till skillnaden mellan Norrköping och Linköping är att den förstnämnda sålt sitt energibolag medan Linköping har sitt kvar – det påverkar både skulder och tillgångar. Om vi återigen gör en privatekonomisk jämförelse så kan den som äger ett hus värt fyra miljoner med en miljon kronor i skuld ses som rikare än den som inte äger något hus och inte har någon skuld.
Vad är syftet med att skriva en sådan här rapport?
– Det visar vad som händer i kommunsverige nu när så många står inför att behöva bygga ut så mycket. Mycket av det som byggdes upp på 60-talet behöver ersättas eller renoveras och det gör att vi står inför en period som kanske liknar det vi kallar rekordåren för 40–50 år sen. Vi vill belysa att skuldsidan i kommunerna kommer att öka och om man gör det så är det viktigt att ha sin ekonomi i ordning.
Linköpings kommun har flera stora planer, bland annat ny simhall. Klarar vi det?
– Det beror helt på vilka resultat man har. Kommunala investeringar handlar inte bara om kostnad för att bygga, det viktigaste är driftkostnader. När dessa stiger för en kommun så finns en risk att de tränger ut andra kostnader som kommunen har. Vi säger att om ni vill investera så måste ni se till att ha ett överskott i verksamheten så att ni klarar de ökade driftskostnaderna.
Hur stort överskott bör en kommun då ha för att kunna investera?
– Traditionellt sett så har man pratat om två procent som ett överskottsmål. Man kan nog säga att om man investerar mer än normalt så kanske man bör ligga på tre procent eller däröver, säger Mattias Bokenblom.
Linköpings kommun har just nu högre investeringstakt än normalt och borde då enligt Mattias Bokenbloms resonemang ha ett överskott på tre procent eller mer. För 2016 blev överskottet 62 miljoner kronor, motsvarande 0,7 procent. Det är långt mycket lägre än de tre procent som Mattias Bokenblom förespråkar. Prognosen för 2017 är att överskottet ska bli 112 miljoner kronor, vilket motsvarar 1,1 procent.
– Det borde inte ha varit omöjligt för en kommun av Linköpings storlek att göra ett överskott på 300 miljoner kronor, konstaterar Mattias Bokenblom.
När han talar om överskottsmål handlar det om kommunen, medan hans rapport rör hela kommunkoncernen där alltså samtliga bolag också ingår. När hela kommunkoncernen räknas med så blir bilden betydligt ljusare.
Då får Linköping till och med beröm.
– Jag brukar vara försiktig med att peka ut enskilda men jag kan nog kosta på mig att säga att Linköping är en väldigt välskött och välmående kommun. De har stora nettotillgångar och det är en kommun som klarar av att finansiera sina egna investeringar och det sker inte av en slump, säger Mattias Bokenblom.