Det bekymrar Tekniska verken i Linköping som hakar på den Europeiska minska avfallsveckan.
Överproduktionen av mat i världen är ett stort problem. Inom EU går cirka 100 miljoner ton mat till spillo varje går. I Sverige är siffran 622 000 ton. Om inget görs kan EU:s matsvinn ha ökat till 120 miljoner om fem år.
– Att slänga mat är ett stort slöseri med resurser. Mycket tid och energi har gått åt till produktionen och dessutom har många varor fraktats från utlandet, vilket innebär transporter med utsläpp som följd. Det är inte alla som tänker på hur mycket miljön påverkas av all mat vi slänger. Det går åt en hel del resurser för att producera det vi stoppar i oss – exempelvis går det åt runt 140 liter vatten för att få fram en kopp kaffe, säger Johan Gustafsson, kundkoordinator för insamling av matavfall på Tekniska verken.
Tillsammans med Linköping, Motala och Vadstena kommuner sätter man under innevarande vecka extra fokus på att få ner svinnet. Nyligen genomförda plockanalyser visar att matsvinnet i Linköping har ökat sedan förra året. Det gäller så kallat "onödigt" matsvinn i såväl den gröna som i den vanliga soppåsen. Det vill säga kaffesump, potatisskal etc är inte medräknat.
Vad kan det bero på?
– Vi vet verkligen inte och det är inte frågan om någon panik, men vi ser en tydlig förändring. Andra kommuner har varnat för att trenden är vanlig. De första åren efter införande av särskilda matsvinnspåsar sköter sig hushållen bra, när det blir uppenbart hur mycket mat man slänger, sedan förslappas vi och behöver påminnas igen. Kanske har vi inte varit tillräckligt tydliga i vår information, säger Johan Gustafsson.
Men ni tjänar också pengar på matsvinnet, som blir till biogas och gödsel.
– Vår absoluta målsättning är att motverka uppkomsten av allt avfall. Sedan att vi gör något bra av det som ändå kommer in är en annan sak, säger Johan Gustafsson. Det är nationella miljömål som styr vårt arbete, inte snöd vinning.
Hur kan Linköpingsborna bli bättre på att sortera, förutom genom att slänga mindre mat?
– Genom att knyta ihop alla soppåsar med en dubbelknut och helst inte använda avfallsspåsar av tunn plast, som lätt går sönder och försvårar arbetet i den optiska sorteringsanläggningen.
En av flera aktörer i matsvinnsveckan är konsumentföreningen i Stockholm. Den har bland annat konstaterat att sex av tio inte vet skillnaden mellan bäst före-dag och sista förbrukningsdag, vilket sannolikt bidrar till att mycket mat slängs i onödan.
Bäst före-dag är en rekommendation från tillverkaren, det går ofta att äta livsmedlet flera dagar till, och ibland veckor, om det har förvarats rätt. Undantaget är känsliga livsmedel som vakuumförpackad lax. Bäst före är alltså långt ifrån detsamma som ”livsfarligt efter”.
Sista förbrukningsdag betyder att livsmedlet kan vara otjänligt när datumet passerat. Märkningen används på känsliga produkter som snabbt kan försämras, t ex köttfärs, rå fågel och rå fisk.
Är den snålt tilltagna förbrukningstiden något som diskuteras bland livsmedelsproducenterna?
– Ja, det har börjat komma upp på dagordningen, säger Cecilia Sjöholm, hållbarhetsdirektör på Orkla Foods Sverige, ett av landets största livsmedelsföretag. Samtidigt får vi aldrig ge avkall på matsäkerheten.
Men ingen dör ju av att få en skvätt sur mjölk i sig.
– Nej, därför är det viktigt att vi föräldrar lär våra barn att i första hand lukta och smaka på maten.
Å andra sidan tjänar producenterna på att folk slänger maten och köper ny.
– Så ser vi det verkligen inte. Dagens livsmedelproduktion står för en fjärdedel av vår klimatpåverkan. Det är helt oacceptablet och definitivt inget vi som företag vill bidra till genom att bra mat slängs i onödan.
Ett exempel på ett livsmedel som troligen i hög grad slängs i onödan är ägg. Svenska ägg lyder under en EU-lagstiftning och bäst före-datum sätts 28 dagar från värpdagen.
I de flesta EU-länder förvaras ägg i rumstemperatur och livsmedelshygienen är ofta sämre än i Sverige. Dessutom är cirka 30 procent av äggen inom EU bärare av salmonellasmitta. Därav det relativt korta bäst före-datumet.
– Om man förvarar ägg i kylskåp med den spetsiga delen nedåt har svenska ägg en hållbarhetstid på två till tre månader, säger Astrid Lovén Persson på Svenska Ägg. Svenska ägg är salmonellafria och man känner på lukten om ägget är skämt och därför bör kasseras.
Risken att sätta i sig ett gammalt ägg är för övrigt snudd på obefintlig. Ett ruttet ägg luktar mycket, mycket illa.