Biblioteket som skulle bidra till ungas etiska fostran

Linköpings nuvarande bibliotek består av två, från 1928, sammanslagna bibliotek. Det äldsta är Stiftsbiblioteket med rötter i 1200-talet. Det yngre är det kommunala stadsbiblioteket som öppnades i dagarna för hundra år sedan, den 26 januari 1924.

I början av juni 1928 invigdes den av arkitekten Erik Hahr ritade biblioteksrotundan för de förenade stads-, stifts- och landsbiblioteken. Det var bara två månader efter det att Erik Asplunds biblioteksbyggnad i Stockholm invigts. Bild från 1928.

I början av juni 1928 invigdes den av arkitekten Erik Hahr ritade biblioteksrotundan för de förenade stads-, stifts- och landsbiblioteken. Det var bara två månader efter det att Erik Asplunds biblioteksbyggnad i Stockholm invigts. Bild från 1928.

Foto: K J Stenhardt/Östergötlands museum

Linköping2024-01-20 12:00

Vår stad

På riksnivå diskuterades redan i början av 1910-talet behovet av så kallade folkbibliotek. När en särskild nöjesskatt infördes i Linköping 1919 beslöt stadsfullmäktige att med 67 procent av de intäkterna skapa en biblioteksfond.

Åren närmast därefter kom fem stadsfullmäktigeledamöter i fyra olika motioner föreslå att Linköping skulle få ett stadsbibliotek. Läraren Eva Hanzén skrev i sin motion att ”ungdomens fostran i vår tid med dess upplösande tendenser, som hemmen tyvärr i allmänhet icke förmå motverka, måste alltmer bli en gemensam samhällsangelägenhet”. Biblioteket skulle enligt henne bidra till ungdomens etiska fostran, ge möjlighet till god läsning samt motverka jäkt efter nöjen och förströelser. 

I juni 1923 beslöt stadsfullmäktige att skapa ett stadsbibliotek. För att kunna finna en snabb lösning beslöts att upplåta provisoriska lokaler i stadshuset.

Lördagen den 26 januari 1924 öppnades stadsbiblioteket. Stadens beslutsfattare fick först lyssna på biblioteksstyrelsens ordförande, Correns chefredaktör Ivar Andersson, som redogjorde för skapandet av biblioteket. Därefter förrättade stadsfullmäktiges ordförande Carl Sederblad invigningen. 

Avslutningsvis redogjorde stiftsbibliotekarien Nils Gobom för de regler som gällde för utlåning. Han uttryckte också en förhoppning att stifts- och stadsbiblioteken kunde samordnas. Därefter, klockan 17, öppnades dörrarna för allmänheten. Corren skrev att det på premiärkvällen var många besökare och att närmare 200 boklån gjordes.

Personalen bestod av chefen fil mag Elisabeth Berggren och biträdet Karin Vermdal. Inledningsvis gällde att låntagaren skulle ha fyllt 15 år och att man vid samma tillfälle fick låna högst två böcker. Maximal lånetid var två veckor.

Riksdagen beslöt 1926 att, under förutsättning att staden tog på sig driftskostnaderna, bygga ett nytt bibliotek i Linköping. Till löner och bokinköp skulle visst statsstöd utgå. Resultatet blev att rotundan bakom konsistoriehuset uppfördes. I början av juni 1928 öppnades där de förenade biblioteken, stifts- och landsbiblioteket med stadsbiblioteket. Verksamheten kunde i samband därmed lämna de provisoriska lokalerna i stadshuset. 

Hösten 1972 togs den 1996 brandskadade biblioteksbyggnaden i bruk. Biblioteket inklusive Stiftsbiblioteket kommunaliserades den 1 januari 1975. 

Källa: Allan Ranius: Linköpings stadsbibliotek, Årsboken Linköping 2005

Den 26 januari 1924 öppnades Linköpings stadsbibliotek. Fram till sommaren 1928 disponerades, med utsikt mot slottet, ett större och ett mindre rum i stadshusets andra vånings nordvästra hörn.
Den 26 januari 1924 öppnades Linköpings stadsbibliotek. Fram till sommaren 1928 disponerades, med utsikt mot slottet, ett större och ett mindre rum i stadshusets andra vånings nordvästra hörn.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!