Det var tidigare under året som idén föddes om att låta gräset växa.
– Vi blev inspirerade av kommunens arbete förra året, säger Roger Lönnqvist, som är områdesansvarig på det kommunala bostadsbolaget Stångåstaden.
Kommunen hade då inlett ett arbete med att artbestämma växtligheten på det som tidigare varit ängsmarker. På platser där det fanns intressanta arter lät man sedan gräset växa.
Stångåstaden kom fram till att de ville testa att följa kommunens exempel i år.
En innergård i Berga fick bli pilotprojekt.
– Den har en naturlig skogsdel som vi har valt att bevara, säger Roger Lönnqvist.
Berga är en av de större stadsdelarna i Linköping. Roger Lönnqvist berättar att bostadsområdet började att byggas 1954 och stod färdigt 1956.
Här finns närhet till bland annat ett litet centrum med exempelvis matbutik, apotek och restaurang. Vid sidan av husen ringlar sig Tinnerbäcken.
– Det är ett gammalt område med ganska stor gårdar och vi har försökt att hålla det så, säger han.
Totalt har Stångåstaden omkring 1 600 lägenheter här.
Just i dag vill han visa en innergård på Knektgatan. Det är här som de har inlett arbetet med att återskapa ängsmark.
När vi besöker platsen är himlen grå och marken blöt efter en tidigare regnskur.
Mellan husen höjer sig en grön kulle där det växer flera ekar. Där har gräset låtits växa sig högt.
– Man tror att det ska ta längre tid – men det går väldigt fort, säger Adam Ivarsson Gustavsson, som jobbar på Thormans, som sköter om grönområdena på uppdrag av Stångåstaden.
Bland regnblöta gräset spirar blommor som midsommarblomster, hundkex och tusenskönor. På den lilla kullen växer det även buskar med nyponrosor.
Roger Lönnqvist och kollegan Mia Powalko, som är stadsdelsutvecklare på Stångåstaden, berättar att de mestadels fått positiva reaktioner från boende i området.
Roger Lönnqvist, Mia Powalko och Adam Ivarsson Gustavsson summerar de arter som de hittat på gården. Det är ett flertal blomsorter. Pästkrage, daggkåpa, lejongap och jordklöver.
Planen är att göra ett liknande försök på det som i dag är en större gräsmatta vid en av granngårdarna.
Kräver en sådan här gård en annan slags skötsel än andra gårdar?
– Egentligen inte, eftersom man har låtit det vara, säger Adam Ivarsson Gustavsson.
Har ni märkt om det kommit fler fåglar efter att ni slutat klippa gräset?
– Det är mer insekter nu. Men det här är helt klart fågelgården på Knektgatan, säger Roger Lönnqvist.
På gården har de också ett samarbete med den närliggande förskolan. Tillsammans har de inrättat en skötselpatrull.
– Vi kallar dem för skötselpatrull men de är lika mycket en trivselpatrull, säger Mia Powalko.
Hon berättar att de bland annat underhåller äldre och uppfostrar sina egna familjer i frågor om miljö och hållbarhet.
– De tycker att det är kul med plantering, säger Roger Lönnqvist.
Barnen hjälper till med att hålla det rent och snyggt i rabatterna. Bland annat har de planterat klätt, som är en rödlistad art. Växten var tidigare vanlig på åkrar och sågs då som ett ogräs.
När vi är på besök ser de gröna testarna i rabatten inte mycket ut för världen. Men en skylt som är uppsatt på väggen visar hur den kommer att se ut när den väl blommar. På bildens syns en blomma med skira, lila blomblad.
Nazat, som bor i ett av husen som omgärdar innergården, går förbi. Hon lyser upp när hon berättar om gården.
– Jag tycker att det är jättefint, säger hon och fortsätter:
– Här i Sverige är det sådan vacker natur.
Mia Powalko berättar att Stångåstaden även anordnar olika aktiviteter för de boende, som ska öka trivseln i området.
Ett exempel är fågelholkar som områdets barn fått bygga. En av dem har målats i olika kulörta färger och satts upp i en av ekarna.
– Vi gör det för att området ska bli bättre, säger hon.
Innan coronapandemin fanns det även planer på att bygga ett insektshotell. Men de planerna har fått skjutas fram på obestämd tid.
När tiderna är oroliga blir utemiljön viktigare, inte minst för de äldre, berättar Roger Lönnqvist.
Bland annat planterades både vår- och sommarblommor tidigare i år än föregående år.
– Vi märker att det är mycket viktigare, säger han.
Precis när vi ska börja röra oss bort glider Sivan Qasshanna in på sin cykel och parkerar den i cykelstället.
Han berättar att han bott här i två år.
Vad tycker du om gården?
– Den är jättefin. Jag tycker att det är spännande, säger han om det nya projektet.