Dolda gröna rum
En grön tunnel fylld av överblommad blåregn tar oss till en grind som leder in till baksidan av trädgården.
Som namnet antyder, är det här biskopens bostad.
Han heter Martin Modéus och är biskop i Linköpings stift.
– Det är historisk mark, säger han.
För längesedan bodde stiftets biskop i det som nu är Linköpings slott.
Men när Gustav Vasa blev kung lade han beslag på den gamla biskopsbyggnaden och lät senare bygga ut den till det som är slottet i dag.
Martin Modéus berättar att den som haft ämbetet bott här sedan 1500-talet. Den nuvarande byggnaden, där Carl-Gustaf Tessin var arkitekt, tros vara byggd på lämningar från en tidigare biskopsgård. Huset byggdes under åren 1733 till 1735.
För det mesta är trädgården stängd för besökare. Men i dag är det liv och rörelse.
Klockan är strax efter 11 och ett gäng medarbetare i kyrkan är på väg att bryta upp efter den årliga "sommartårtan". Även dagen därpå kommer gården att intas av besökare. Då vankas det vigning av nya präster och diakoner.
– Det är inte bara tänkt att vara vårt privata krypin, säger Martin Modéus.
I bakgrunden reser sig huvudbyggnaden med den gula, putsade fasaden. Bakom tronar domkyrkan.
Hur är det att bo på en sådan här plats?
– Det är naturligtvis helt fantastiskt, säger Martin Modéus.
Flera träd, några gamla och välvuxna - andra är alldeles nyplanterade, finns på gården.
Just i dag blåser det frisk och det susar rogivande när lövverken fångas av vinden.
Trädgården är stor och uppdelad i flera sektioner. På flera håll har gräset fått växa sig högt. Bland stråna skymtar ängsblommor fram som färgklickar mot det gröna.
– Det som kommer upp kommer upp, säger Lasse Allard, som är trädgårdsansvarig.
Det är en medveten strategi, enligt honom.
Tanken är platsen ska ingå i ett naturligt ekosystem.
– Insekter och djur behöver broar över till andra gröna kilar, säger han.
Han beskriver en grön kil som ett område där insekter och djur kan återhämta sig och hämta näring. Han drar jämförelsen med en humla som flyger över ett nybyggt, tillrättalagt område, för att sedan dö, om den inte når en plats där det finns växter och grönska på vägen. Djur och insekter behöver kilarna för att trivas och för att komma vidare och breda ut sig.
På samma sätt vill de sträva efter att binda ihop vägen för insekter och djur i Linköping.
Tanken är att djuren ska kunna följa en grön sträcka genom stan, där bland annat biskopsgården och domkyrkoparken ingår.
– Det skulle vara roligt om det här kunde bli en grön lunga, säger Lasse Allard.
Han berättar att de enbart jobbar med ekologiskt gödsel. De försöker att återvända det som går och strävar efter att allt ska vara så naturligt som möjligt.
– Som stift har vi en ganska hög klimatprofil. Det är ett sätt för oss att leva i världen som människor. Att vi låter naturen sätta förutsättningarna för oss i stället för att vi ska göra det för naturen, säger Martin Modéus.
Ambitionen är att platsen ska kunna bli en grönskande stadspark dit nya arter söker sig.
Lasse Allard har ett särskilt önskemål.
– Jag skulle vilja ha hit fladdermöss, säger han.
Sedan de bestämde sig för att låta gräset växa upplever de att fler fåglar har sökt sig hit.
– Vi har nog ett 20-tal olika fågelsorter här nu, säger Martin Modéus.
Han berättar att nära nog varje träd och buske är bebodd.
– Genom att inte klippa gräset låter man det som finns i marken växa fritt och det tillåter nya växter att få gro. Det skapar en större mångfald och kan locka nya insekter att trivas – och även andra djur som lever av insekterna, till exempel fåglar, säger Lasse Allard.
Bland träden finns det ett som utmärker sig. Det är planterat i mitten av en cirkel.
Det är äppelsorten Gratia, som tagits fram av stiftet.
– Det togs fram i samband med reformationsjubileet. Gratia betyder nåd och ett exemplar gavs till alla församlingar i stiftet, säger Martin Modéus.
Samtidigt pågår ett arbete med att plantera ett exemplar på gården av varje äppelsort som har sitt ursprung i stiftet.
Martin Modéus beskriver fjolåret som ett dåligt äppelår. Trots det levererade trädet ensam omkring 400 kilo äpplen.
Går det att ta rätt på allt?
– Det gör vi. Vi pressar och använder i matlagning, säger Martin Modéus.
– För två år sedan pressade vi cirka 270 liter råsaft, säger Lasse Allard.