Satsningen "Stärkta bibliotek" grundar sig i att regeringen såg att det fanns klyftor i kvaliteten på folkbiblioteken. Därför beslutades det att göra en storsatsning ihop med Kulturrådet för att få en mer jämlik kvalitet på landets bibliotek.
Hur går ansökningen till?
– Det är biblioteken själva som står för ansökan. Eftersom det ser väldigt olika ut i olika kommuner så får biblioteken formulera vad de vill prioritera och satsa mer på, säger Nina Ström, handläggare på Kulturrådet.
En kommun kan lämna in flera ansökningar, och från Linköpings kommun skickades det totalt sex ansökningar. I år har Kulturrådet dessutom fokuserat lite mer på de bibliotek som satsar på kognitiv tillgänglighet.
– Generellt sett är folkbiblioteken duktiga på den fysiska tillgängligheten, alltså att det finns anpassade rullstolsplatser, hörslingor i lokalerna och så vidare. Det vi såg nu är att de inte finns tillräckligt med kunskap om kognitiva svårigheter. Det behövs en plan att se till så det finns rum som är helt tysta, att man kan förhindra att det kan komma plötsliga ljud eller anpassar miljön i rum, säger Nina Ström.
Två bibliotek i Linköping som ansökt detta år är Skäggetorps- och Ryds bibliotek. Skäggetorp vill satsa på mer språkanpassning, med böcker på flera språk. Ryd sökte för att återuppbygga sitt bibliotek.
– Det som utmärker Ryds bibliotek är att de haft flera medborgardialoger, alltså att de har frågat invånarna om vad de skulle vilja att biblioteket satsar mer på och hur de vill att biblioteket ska vara, berättar Ström.
580 000 kronor fick Ryd i bidrag för att starta upp sin verksamhet på nytt. Medborgardialogerna började i höstas med tre möten där man bjöd in folk som bor i området.
– Det vi såg efter att vi sammanställt de här svaren var att människorna saknade en mötesplats. De som studerade ville ha någonstans där dem kunde plugga, säger Linnea Sarxtrup Hermansson, verksamhetschef på Stadsbiblioteket i Linköping.
Vad betyder att få ett sådant här bidrag?
– Att få möjligheten att bygga upp ett bibliotek på nytt betyder såklart väldigt mycket. Det ökar ju också antalet möjligheter för invånarna genom att det ökar läskunnigheten och man kan nå olika medier och få en insyn på samhället, så det känns superviktigt, säger Linnea Sarxtrup Hermansson.