Linköping ska "uttersäkras"

Kommunen har fått klartecken till 375 000 kronor i statligt Lona-bidrag för att uttersäkra Linköping. Samtidigt lägger samhällsbyggnadsnämnden till tre gånger mer för en total satsning på 1,5 miljoner kronor under fyra år. Det handlar om att anlägga naturliga stränder vid broar, ordna revirmarkeringsstenar, bryggor och kulvertar som underlättar för uttrar att ta sig fram under broarna. Allt syftar till att få stadsuttrarna att låta bli att gena över gator och bli trafikoffer.

Utter är en hotad art, som miljögifter höll på att knäcka helt för några decennier sedan. Men på senare år har en återhämtning börjat märkas. Sådana tecken finns också i Linköping – både positiva och negativa. Att minst en hona fattat så stort tycke för miljön vid Smedstadsbäcken att hon valt att stanna för att bilda revir och föda ungar är ett glädjande tecken på att utter håller på att etablera sig i tätorten. Att fyra hanar hittats ihjälkörda mitt i Linköping på fem år är ett annat, men mer tragiskt.

Linköping har anlitat Mia Bisther, en av landets främsta utterexperter, för att granska stadens broar och få råd om hur de kan göras säkrare för uttrar. Hon visar att det finns kritiska lägen just vid broarna nära Hamngatan, där tre av de fyra uttrarna blivit överkörda. Av femton kontrollerade broar är åtta dåliga, fem fungerar hyfsat och bara två är riktigt bra.

Är fyra döda hanar ett stort avbräck för utterstammen?

– Kanske inte för stammen i sig. Men Stångån är ett väldigt bra vattensystem för utter och uppstår det ett vandringshinder som gör att de inte kan ta sig vidare blir det ett allvarligt avbrott i deras möjligheter att sprida sig.

Mia Bisther är bekymrad över läget intill Hamngatan vid Simhallen, men också Slestadrondellen där vattnet tar stopp under rondellen.

– Dessa lägen är värst, men också svårast och dyrast att åtgärda. Att se till att det blir en "uttertunnel" under Hamngatan vid Simhallen skulle underlätta för uttrarna att ta sig mellan Stångån och Tinnerbäcken. Och vid Slestadsrondellen kanske en varningsskylt skulle räcka för att få bilisterna att ta det lugnare, säger hon.

Vid andra broar kan det handla om så enkla åtgärder som att lägga ut stenar där uttrarna kan lägga sina "visitkort".

– Spillningsmarkeringsplatser är viktiga för både hanar och honor. De fungerar som kontaktannonser där de aviserar sin närvaro för andra uttrar, som att "här finns en ung och vacker hona". Utan dessa markörer drar sig uttrar upp på land, eftersom de inte slaviskt behöver följa vattendragen. De kan ju springa, säger Mia Bisther.

Men på land riskerar de att bli trafikoffer.

Det första kommunen nu gör är att säkra några av de farliga passagerna längs Smedstadsbäcken.

– Det har högsta prioritet eftersom Smedstadsbäcken numera bevisligen utgör ett yngelrevir, påpekar kommunekolog Anders Jörneskog.

Passagen vid Haningeleden mellan Bergadammen och Smedstadsdammarna ska förses med markeringsstenar, viltstängsel och varningsskyltar. Samma åtgärder planeras vid Lambohovsleden – dels vid Slestadsrondellen, dels vid den långa raksträckan öster om nya rondellen.

– Läget vid Simhallen är mycket komplicerat och måste utredas mer. Vi ska leta efter en lämplig plats för en torrtrumma under gatan kombinerat med stängslingar. Förhoppningsvis kan det göras under nästa år, meddelar Anders Jörneskog.