Miljökommunalrådet Nils Hillerbrand (MP) skulle ha åkt till Paris och FN:s klimatmöte COP21, men ställde in resan. Dels på grund av säkerhetsläget, dels för att en del av det han hade spetsat in sig på ställdes in. I stället försöker han vara med i tankarna och se till så att klimatmötet märks även på hemmaplan. Klimatmanifestationen på Borggården på söndag är det första (som dock inte är ett politiskt initiativ).
Klimatfrågan kan lätt kännas som en abstrakt världsangelägenhet, och därför svår att greppa för vanliga människor. För Nils Hillerbrand är den högst konkret, och något som verkligen går att arbeta med lokalt.
Lagom till klimatmötet släppte SMHI i samarbete med länsstyrelserna den regeringsbeställda rapporten ”Framtidsklimat i Östergötlands län”, som på ett tydligt sätt redovisar troliga konsekvenser om vi fortsätter med samma klimatpolitik som i dag. För Östergötlands och Linköpings del handlar det om kraftiga väderförändringar med fler och mer varaktiga skyfall, fler värmeböljor och en höjd medeltemperatur med hela fem grader. Väderomslagen är redan verklighet, men de riktigt kraftiga förändringarna väntas ta fart först efter 2050.
Nils Hillerbrand är förberedd.
– Vi är ingen kuststad som Malmö, som riskerar att översvämmas helt och hållet om några decennier. Men extrema väderyttringar ska vi rusta oss för, och det ställer krav på infrastruktur, säger han.
Han pekar på hårda, tekniska förändringar som smältande asfalt, men ser att hela kommunen drabbas. Äldreomsorgen, där risk för liv och hälsa är extra påtaglig, är ett exempel.
– Om det blir fyrdubbelt antal värmeböljor blir det helt andra krav på ventilation på våra äldreboenden. Och på skolor och förskolor, säger han.
Översvämningarna kommer att påverka hur kommunen ska välja att bygga. Större vattenabsorberande grönytor behövs, tror Nils Hillerbrand, som bland annat oroar sig för hur den kommunala verksamheten ska drivas om stora vägsträckor hamnar under vatten.
– Vi klarar inte stopp i distributionen till de kommunala enheterna. Det är inte uppbunkrat så att de klarar mer än en vecka. Vi måste se över den typen av distribution. Sjukhuset är regionens ansvar, men vi har ansvar för infrastrukturen.
I maj presenterade svenska miljöinstitutet IVL en rankningslista över hur väl rustade de svenska kommunerna är för klimatförändringarna. Kristianstad var bäst. Linköping kom på plats 133 av 165. Nu har kommunen insett att den har en läxa att göra. På senaste kommunfullmäktigemötet bestämdes det att Linköping ska ta fram en klimatanpassningsplan, initierat av en motion från Vänsterpartiet.
En del klimatanpassningsarbete pågår redan. Ett tillägg till översiktsplanen är på gång.
– Kommunen är ålagd att upprätta en risk- och sårbarhetsanalys där klimatanpassningens effekter är med. Och det har börjat sippra in på andra håll, men det saknas en övergripande plan. Det handlar om hur vi ska rusta oss för ett förändrat klimat. Det är verkligen konkret, alltså. Och hela kommunen är inbegripen i arbetet. De kommunala bolagen är en viktig del, säger Nils Hillerbrand.
Värmeböljor och översvämningar är en del av klimateffekterna. En annan är att värmen kommer att ge fler växtrika dagar i Östergötland, och därmed möjligheter till fler skördar per år.
– Likväl som vi förbereder oss för faror och hot ska vi ta tillvara på de möjligheter vi har. Vi importerar mycket, och då är skördarna ett sätt att säkra självförsörjningen. I takt med att vi får bättre möjligheter att odla på våra breddgrader så blir förutsättningarna sämre söderut, med ökenutbredningar, större torkor och så vidare. Då har vi ett ansvar att förvalta en bördig åkermark, säger Nils Hillerbrand.
Utgångspunkten är ändå att klimathotet måste motas i grind. Nils Hillerbrand sätter som många andra sitt hopp till klimatmötet i Paris.
– Jag är hoppfull. Fler och fler medborgare uppmärksammar det oroande klimathotet. Vi ser en positiv utveckling kring förnyelsebar energi. Vi ser tendenser hos banker och kreditinstitut att se över sina placeringar i fossilberoende industrier.
Flera kommuner har börjat med så kallad divestering – att just se till att inte investera i olja, kol och gas på samma sätt som man undviker investeringar i porr, tobak och alkohol. Linköping är ännu inte där.
– Men vi är på god väg. I Uppsala går de in för gröna obligationer, med medvetna placeringar i finansiella tillgångar som är gynnsamma för klimatarbetet. Att både fasa ut placeringar i fossildriven industri och att investera i gröna obligationer – det är något vi ska ta till oss i Linköping. Fördelen med att placera stora belopp på rätt saker är att pengarna jobbar och gör nytta hela tiden, säger Nils Hillerbrand.
Ett stort steg är det nyskapade kommunala bolag som med ett startkapital på 100 miljoner kronor helt ska ägna sig åt att klimatkompensera, som ett led i att nå det sedan länge uttalade målet om ett koldioxidneutralt Linköping 2025. Att uppgiften inte ges till det kommunala bolaget Tekniska verken, som redan driver ett framgångsrikt arbete med klimatkompensation, är helt enkelt för att det nya bolaget inte kan belastas med Tekniska verkens vinstkrav.
– När vi har gjort ett antal avsättningar kan det blir aktuellt att lyfta in det i Tekniska verken. Det vore mer lämpligt. Nu vill vi inte ha särskilda vinstkrav, men det ska absolut bära sig, säger Nils Hillerbrand.
Inför valet 2014, när Miljöpartiet var i opposition, ställde partiet krav på att alla kommunens beslut skulle prövas mot klimatmålet. Så har det inte blivit, trots att Miljöpartiet vann.
– Kanske behöver vi ha klimat- och energiplanen färdig och lite styrdokument att hänga upp det på. Men jag tycker fortfarande att vi skulle göra så.
Du framstår som väldigt pragmatisk. Skulle du vilja vara mer radikal?
– Jag tycker att vi har lyckats presentera väl så radikala förslag, bara ett år in på nya mandatperioden.
Han rabblar alla klimat- och miljösatsningar koalitionen genomfört eller aviserat, allt med syfte att på allvar realisera ett koldioxidneutralt Linköping 2025, och poängterar att det inte räcker med de satsningar som ligger i den nu pågående ettårsbudgeten.
– Vi måste fortsätta vara tuffa och inte luta oss tillbaka inför vår sista budget 2018, utan tvärtom växla upp nivån.
Vad skulle ni göra på klimatområdet om ni hade egen majoritet?
– Vi kanske skulle se förändringar snabbare, och omfördela resurser ännu snabbare. Inte minst när det gäller kollektivtrafiken. Vi kanske hade varit beredda att gå fram ännu mer i satsningarna på beteendeförändringar när det gäller kost och livsstil. Men väldigt mycket har vi lyckats få igenom.
erik.wallsten@corren.se