Linköpings kommun har sedan år 2012 ett mål om att vara koldioxidneutralt år 2025. Nu pekar det mesta på att målet inte kommer att nås. "Når vi 80 procent ska det inte ses som ett misslyckande", säger Demirok (C).
Sedan 2012 har Linköpings kommun arbetat mot målet att vara koldioxidneutralt år 2025. Det innebär att utsläppen, som skapas inom kommungränsen, ska minska och därefter kompenseras genom förnybar elproduktion. Det kan handla om vatten- och vindkraftverk, solelsanläggningar och kraftvärmeverk vars produktion, förutom att täcka kommunens behov, kan säljas vidare och fasa ut fossila bränslen på andra håll.
I en uppföljning från 2019, med statistik från 2017, står det klart att kommunen befinner sig långt ifrån att nå målet. Även om utsläppen per invånare har minskat med drygt 25 procent under en tioårsperiod kompenseras endast 218 966 ton koldioxid av det årliga utsläppet på 906 368 ton. Att fler åtgärder krävs slås fast.
Samtidigt rankas nu kommunen som en av världens 95 bästa städer när det kommer till klimat- och miljöarbete. Enligt den ideella organisationen CDP, som bland annat redovisar näringslivets och den offentliga sektorns klimatpåverkan, är det endast fem svenska städer som håller måttet. Förutom Linköping är det även Västervik, Lund, Växjö och Stockholm.
"Vi behöver jobba ännu mer med energiomställningen. Vi har precis fått igenom ett förslag i kommunfullmäktige om att alla våra offentliga parkeringsplatser, till 2025, ska ha möjlighet till elladdning", säger Muharrem Demirok (C) om kommunens klimatarbete.
– Jag är jätteglad över det kvitto vi får, det här är ett internationellt erkännande. Vi följer ofta såna här rankingar, inte för att det är avgörande för vilka åtgärder vi genomför, utan för att andras bedömning säger något om ens arbete, konstaterar samhällsbyggnadsnämndens ordförande Muharrem Demirok (C).
– Att vi når listan beror dels på våra mål men också på en långsiktighet och uthållighet. Att vi år efter år håller i arbetet, mäter utsläppen och tar fram handlingsplaner. Det är klimatarbete på riktigt, fortsätter han.
Rebecka Hovenberg (MP), som är en del av oppositionen, är aningen mer återhållsam när hon analyserar kommunens placering:
– Det är ju alltid roligt att komma högt på en ranking och det visar att det är framgångsrikt när ett klimatarbete löper över flera mandatperioder. Sedan vill jag ändå poängtera en sak. Det man tittar på i den här undersökningen är om kommunen har högt uppsatta mål och en plan för klimatanpassningen. Samtidigt kan vi ju tydligt se att vi kommer att ha svårt att nå våra mål.
– Hur mycket vi faktiskt lyckas att minska våra utsläpp är ju ändå det som räknas. Därför tänker jag att det är viktigt att vi inte, på grund av den här listan, slappnar av, fortsätter Hovenberg.
Rebecka Hovenberg, miljöpartist och gruppledare i Linköping, menar att CDP:s undersökning bygger mycket på uppsatta mål. "Det viktigaste är ju de utsläpp vi faktisk lyckas minska", konstaterar hon.
Är målet ens möjligt att nå?
– Slutsatserna från både Alliansen och tjänstemannaledningen är att målen inte kommer att nås med de åtgärder som är beslutade nu. Det är allvarligt, svarar Hovenberg.
Demirok kommenterar målet, och uppfyllelsen, så här:
– När vi satte det här målet var det ett av Sveriges tuffaste klimatmål för en kommun. Vi jobbar fortfarande med att det ska nås och vi har goda förhoppningar om att leverera bra. Når vi 80 procent har vi gjort en resa som få andra kommuner har gjort, och att se det som ett misslyckande vore väldigt tråkigt.
Bussarna i innerstaden drivs på el och på landsbygden är det biogas som gäller. "Det är en omställning som vi, sedan 2012, har genomfört för att nå målet", menar Muharrem Demirok.
Gärstadverket är ett frågetecken i Linköpings klimatredovisning. Enligt Naturskyddsföreningen är avfallsförbränningen som sker där en av landets största utsläppskällor av koldioxid.
– Jag är väldigt kritisk till det sättet att räkna, det är helt galet. På Gärstadverket tar vi hand om andras avfall som annars hade hamnat på deponi och verkligen påverkat klimatet negativt. Alternativet till sopförbränningen har alltså en sämre klimateffekt, konstaterar Muharrem Demirok.