Vår stad
Saabingenjören Birger Flyrén hade under 1950 diskuterat med några yrkesmän om möjliga rationaliseringar inom byggsektorn. Ett år senare var tillverkningen av stuprör och hängrännor i gång i en nyuppförd fabriksbyggnad vid Floragatan på Tornby.
Carl-Axel Feltborn utsågs till vd, medan tillverkningen leddes av förmannen Alexander Lindh. Vid starten hade han fem medarbetare. Det ökande småhusbyggandet sågs som företagets stora möjlighet. Allt var inspirerat från USA, där Feltborn bott i fem år och även Flyrén verkat.
Företaget utvecklades snabbt och 1953 bolagiserades verksamheten. I samband med det tillfördes friskt kapital, bland annat av Linköpingsadvokaten Folke Hellerstedt och direktören Folke Bengtsson. I slutet av 50-talet kom Bengtsson att stå som ensam ägare till Svenska Plåtrör AB. Corren karaktäriserade Bengtsson som en av Linköpings mest kända affärsmän. Han drev flera textilbutiker, bland andra Varuhuset Göta.
1965 hade Svenska Plåtrör 8 tjänstemän och 32 arbetare. Företagets omsättning var 4 miljoner kronor. Våren därpå sålde Folke Bengtsson samtliga sina aktier till det nystartade utvecklingsbolaget Hexagon AB. Ordförande i Hexagon var Saabs vd Tryggve Holm.
Det var Östgöta Banken som tillsammans med fyra andra banker bildat Hexagon AB, ej att förväxla med det nutida Hexagon. Svenska Plåtrör AB var Hexagons allra första företagsköp.
Uppköpet var en del i en trend där olika investmentbolag köpte mindre verkstadsindustrier. Under den nya ägaren kom Svenska Plåtrör att växa till en koncern med fabriker förutom i Linköping även i Skänninge, Aneby och Nybro. Bolaget bytte namn till Plånyl AB. År 1975 hade företaget 100 anställda.
År 1991 omsatte Plånyl, trots det tidiga 90-talets byggkris, 100 miljoner kronor och gjorde en vinst på 10 miljoner. Byggsektorns framtvingade strukturrationalisering kom ändå att bli ödesdiger för Plånyl.
Hexagon sålde 1992 Plånyl till Trelleborg AB. De nya ägarna lovade fortsatt drift och utveckling av verksamheten i Linköping. Redan vid midsommartid samma år såldes emellertid företaget vidare till Plånyls konkurrent, Lind AB i Skåne. Snabbt tömde de nya ägarna fabrikslokalerna såväl på maskiner som verktyg. Därefter satte de Plånyl i konkurs. Tvärtemot de givna löftena lades verksamheten i Linköping ned.
Tack Carl Henrik Ahlström