Det är bara Heby, Vingåker, Töreboda och Kil som är värre än Linköping. För att kunna jämföra kommunerna med varandra trots deras olika förutsättningar har SKL tagit fram ett särskilt verktyg som tar hänsyn till faktorer som hur länge personen varit i Sverige och hur den lokala arbetsmarknaden ser ut. Hur stor andel av flyktingarna som borde kunna ha ett arbete i en viss kommun jämförs med hur många som verkligen har det. I Linköping är utfallet tolv procent lägre än det förväntade med tanke på förutsättningarna.
Flera av Linköpings politiker var på semester när Corren ringde dem och har inte hunnit kolla SKL:s undersökning, men de är inte förvånade. Det är ett misslyckande och ett stort bekymmer enligt båda kommunalråden Kristina Edlund (S) och Paul Lindvall (M) även om det finns en och annan förklaring varför det är så illa.
– Försvarsindustrin som utesluter icke svenska medborgare påverkar arbetsmarknaden. Linköping suger åt sig också all kompetens i hela länet och flyktingar konkurrerar med de som blev av med jobbet i Motala eller Norrköping. Men visst måste vi vara mycket bättre på att ta till vara den kompetens som människor som kommer hit har och kommunen måste gå som ett föredöme, säger Paul Lindvall.
Kristina Edlund tycker att närmare samarbete på nationellt nivå och inom kommunen samt med Näringslivet är ett måste om Linköping vill bättra sig.