Shikol Ali var snabbt ute med att söka beviset för yrkestitel. Säkert klokt, kön är lång hos Socialstyrelsen.
Shikol Ali är en tuff kvinna. Hon kom som 21-åring, med 20 kronor på fickan, till ett iskallt Sverige i december 1999. Från hemlandet i Irakiska Kurdistan hade hon en konstlärarutbildning och erfarenhet från att ha arbetat med ekonomi och datorer inom den regionala kurdiska regeringen i Irak.
Siktet var egentligen inställt på Tyskland, men i dag är hon glad över att det var till Sverige hon kom. Här bildade hon familj, fick fem barn varav tre fortfarande bor hemma.
I Sverige har hon skaffat sig två utbildningar, barnskötare och undersköterska. En titel som hon nu dessutom har Socialstyrelsens tillåtelse att använda.
I dag arbetar Shikol Ali inom LSS, så rent tekniskt behöver hon inte yrkesbeviset. Titeln undersköterska finns inte inom det området.
Men hon var snabb med att ansöka. Vill hon byta jobb är yrkesbeviset ett måste, säger hon.
Drömmen för Shikol Ali är att studera vidare på högskole/universitetsnivå. Men som ensamstående med barn har det varit svårt både med tid och pengar att skaffa svensk gymnasiekompetens. Tyvärr får hon inte tillgodoräkna sig studierna till konstlärare i hemlandet.
Hon ser den skyddade yrkestiteln ur flera perspektiv. Det handlar både om rättvisa, yrkesstolthet och en trygghet.
– Jag vet att min utbildning och mina papper har granskats av utomstående. Det är viktigt, säger hon.
Hon säger också att hon ser den skyddade yrkestiteln som ett test av systemet. Är alla de olika utbildningar till undersköterska tillräckligt bra? Hon tycker inte det och det är en uppfattning hon baserar på egna erfarenheter.
Shikol Ali är frispråkig kvinna, och hon hävdar att det behövs kontroll av utbildningar som erbjuds av många utbildningsföretag. I Linköping finns nio skolor – enligt Vård- och Omsorgs College i Östergötland – som utbildar undersköterskor varav Birgittaskolans treåriga gymnasieprogam Vård- och omsorgs en sådan.
Shikol Ali är en av cirka 15 000 som nu har papper på att hon kan kalla sig undersköterska. Det är ett erkännande men också en trygghet för arbetsgivare och kolleger, tänker hon. Hennes utbildning är granskad.
– Får inte eleverna den rätta kunskapen, så lurar man eleverna själva, vårdtagarna och arbetsgivaren. Då upptäcks bristerna först när eleverna ute i verksamheten, säger hon som också är fritidspolitiker för Socialdemokraterna och sitter som ersättare i barn- och ungdomsnämnden och kommunfullmäktige.
Men det är inte elevernas fel, poängterar hon. Utbildningar och betygssättning måste kontrolleras så att de håller måttet och arbetsgivare måste också vara beredda att utbilda de som inte kan tillräckligt mycket.
Hon framhäver också vikten av att ha tillräckliga språkkunskaper och tycker att Socialstyrelsens granskning där blir extra viktig.
– Man måste kunna göra sig förstådd, det är en fråga om säkerhet. Det gäller också inom barnomsorgen, man måste kunna svara på de frågor som barnen har och också kunna läsa sagor, säger hon och tillägger att hon hoppas att barnskötare också så småningom kan bli en skyddad yrkestitel.
Shikol Ali har eftergymnasial utbildning från hemlandet, men säger att det inte varit möjligt att översätta hennes gymnasiebetyg. Hon vet inte riktigt varför. Men det har gjort att hon varit utestängd från högre studier.
Men hon ger inte upp. Siktet är inställt på sjuksköterska och så småningom barnmorska och hon hoppas att hon inom en inte alltför avlägsen framtid kan få tid att plugga in en svensk gymnasieexamen så att hon kan söka högre studier.
Mohammed Alsaraf som själv är vårdbiträde och teamleader på Ånestads vårboende som drivs av Norlandia. Han tycker att yrkesbeviset för undersköterskor handlar om rättvishet.
På Ånestad vårdboende som drivs av Norlandia arbetar Mohammed Alsaraf, han är vårdbiträde och teamleader, och Linette Eld, som är undersköterska.
Linette, som är 26 år, hade från början tänkt sig att jobba med barn. Men ett sommarjobb inom äldreomsorgen gjorde att hon tänkte om och sökte sig till Komvux för att plugga till undersköterska.
Sedan några år har hon fast anställning som undersköterska på Ånestad vårdboende som drivs av Norlandia.
Linette Eld, undersköterska på Ånestads vårdboende har en liten pratstund med Ulla Håggård.
Trots att Linette i praktiken har tio år på sig att ansöka om titeln så har hon redan skickat in sin ansökan. Men hon är beredd på att få vänta med intyget, hon vet att väntetiden är lång.
Hon välkomnar den skyddade yrkestiteln.
– Ja, det känns viktigt. Det känns också bra att vi i arbetet får fokusera lite mera på det vi har utbildning för, de mera medicinska delarna. Det är även en trygghet för de boende. De vet att vår utbildning är granskad, säger hon.
Mohammed Alsaraf håller med Linette. Han tycker att den skyddade yrkestiteln är en rättvisefråga och tycker inte det känns orättvist för honom i hans roll som vårdbiträde.
Han har jobbat inom äldreomsorgen sedan 2014, då han sadlade om från restaurangbranschen. I dag arbetar ha cirka hälften av sin arbetstid som teamleader och i den rollen gör han bland annat scheman och sätter ihop arbetsgrupper.
Birgit Törngård, boende på Ånestad vårdboende i samspråk med Mohammed Alsaraf om något som Mohammed visar på paddan.
– Att jobba inom äldreomsorgen känns bra i hjärtat, säger han och planerar att utbilda sig till undersköterska så småningom.
Robert Szasz är regional verksamhetschef på Norlandia. Han välkomnar yrkesbeviset och säger att han tror att det kommer att öka yrkets status och attraktivitet.
Men han tror också – eftersom det är brist på undersköterskor – att det måste till fler yrkeskategorier inom äldreomsorgen. Något som redan är på gång på flera ställen.
– Alla ska inte kunna allt, utan om rätt person gör rätt uppgift så blir det bra, säger Robert Szasz.
Kan det påverka lönerna och bli ett löneargument.
– Absolut. Det kommer också att vara ett värdefullt dokument för den enskilde individen. Något man är stolt över. På det sättet kan höja status och attraktivitet för yrket.
Den skyddade yrkestiteln är ett helt nytt fenomen. Det är Socialstyrelsen som granskar den sökandes utbildningsgrad. Något som därmed kommer att förenkla kommunens ansökningsprocesser, enligt Katarina Mattsson som arbetar med kompetensförsörjning på social- och omsorgsförvaltningen.
Hur kravet på ett yrkesbevis kommer att slå i kommunen är ännu lite oklart, säger hon.
– Men andemeningen och den politiska viljan är att lägsta nivån ska vara undersköterska. Det är förstås drömläget. Men sedan har vi en verklighet med personalbrist, som vi måste anpassa oss efter, säger hon.
Än så länge är det ingen panik att söka den skyddade yrkestiteln för alla de undersköterskor som har fast anställning, säger Katarina Mattsson. Däremot är det mera bråttom för de som är visstidsanställda eller går på timmar. Innan yrkesbeviset har kommit är de att betrakta som vårdbiträden. Dock med bibehållen lön.
Katarina Mattsson är också inne på att det kommer att finnas olika professioner – det testas redan i dag – – inom den kommunala vården och omsorgen. Hon nämner det hon kallar servicebiträden, som tar hand om servicen medan undersköterskor hanterar vårdbehovet tillsammans med specialistundersköterskor och sjuksköterskor.
Hon anser att yrkesbeviset är ett bra sätt att höja statusen i en bransch som har svårt att rekrytera personal.
– Det här är ett steg i rätt riktning för att klara hela kompetensförsörjningen vi står inför. Att höja kompetenskraven stegvis tror vi är jättebra, säger hon.