Lastbilschauffören: "Finns rötägg i alla branscher"

En laptop vid ratten behöver inte betyda att föraren tittar på film, menar en lastbilschaufför. Men en sak är representanter från branschen och polis överens om: uppgifterna om rattsurfande är skrämmande.

Förare i personbilar tittar lite snabbt på mobilen, medan lastbilschaufförer tittar längre stunder, tror den yrkeschaufför som vi har pratat med.

Förare i personbilar tittar lite snabbt på mobilen, medan lastbilschaufförer tittar längre stunder, tror den yrkeschaufför som vi har pratat med.

Foto: Julia Djerf

Linköping2020-08-27 06:00

– Jag är inte förvånad, det finns ju rötägg i alla branscher. Jag ser hela tiden hur förare håller på med sina telefoner när de kör, både i lastbilar och i personbilar, säger Zandra Mörby som varit lastbilschaufför i 13 år.

Hon har tillbringat en stor del av sitt arbetsliv på E4 genom Östergötland.

– När den "mobillagen" kom såg man inte telefoner bakom ratten ett tag, men sen tror jag att många tänkte: "det händer ju inget ändå" och bara körde på. Jag har sett andra lastbilar köra om mig samtidigt som föraren hållit på med mobilen.

Våra två nedslag vid motorvägen norr om Linköping visade att runt 13 procent av lastbilschaufförerna som passerade bröt mot trafikförordningen. En del av förarna tittade ner i sina telefoner och navigerade i dem, andra höll dem mot örat i samtal. Båda scenarier innebär böter om de upptäcks av polis.

Efter de stora lastbilsolyckorna på E4 utanför Linköping har branschens yrkeschaufförer beskyllts för att vara oansvariga och outbildade i sociala medier.

– De som har mycket åsikter har oftast ingen erfarenhet av att köra lastbil själva. Det finns inget försvar för att göra fel, men kunskapen om tunga fordon hos andra trafikanter är dålig. När det skvalpar i en tankbil till exempel, så kan det se ut som att fordonet vinglar, men det betyder inte att jag inte har fokus på vägen, säger Zandra Mörby.

Att förare kan ha en laptop eller en padda vid sidan av ratten innebär inte heller att föraren automatiskt tittar på film, förklarar hon. De används av vissa som gps eller för att visa ordrar.

– En del kan behöva kolla om det kommer in en extra beställning längs vägen, så man inte åker förbi ett ställe.

Zandra Mörby beskriver hur hon de senaste åren upplevt att klimatet i trafiken har hårdnat och att "folk kör argt och bara tänker på sig själva". Bilden av ett ryckigt tempo på E4, delas av det regionala skyddsombudet på Transportarbetareförbundet i Linköping, Anders Broman.

– Ett fordon kan köra i 95 km/h medan ett annat vill om i 140.

– Att ett tungt fordon som en lastbil sätter plattan i mattan för att köra om en kollega ser jag som det yttersta tecknet på en pressad tidsplan.

undefined
"Det är skrämmande om det ni har sett stämmer. Det är absolut inte ett beteende som går att försvara på något sätt", säger Anders Broman, regionalt skyddsombud för fackförbundet Transport.

Han tror att en del av problematiken med att förare navigerar i sina telefoner under körning hänger ihop med en ökad stress och press. Stress över att hålla tider och en press från arbetsgivare och samhället att alltid vara tillgängliga.

– Det kommer samtal när man kör från både kunder och åkerier som undrar hur det går. Svarar man inte så blir man ifrågasatt. Chaufförerna är hårt pressade, men det motiverar inte att man pillar på telefonen i onödan för det.

Vad kan ni som fackförbund göra?

– Det är inte vår sak att driva frågan, vi kan bara påminna våra medlemmar om vad som gäller. Det måste finnas en stor risk för att bli påkommen med ett dåligt beteende, säger Anders Broman.

När vi kontrollerade förare på E4 med hjälp av kameraobjektiv, försvårades insynen i hytterna på grund av gardiner för sidorutor eller prylar och dekaler i vindrutan. Trafikpolisen i Linköping menar dock att beteendet bakom ratten är allvarligare än en klisterlapp på fel ställe.

– Att hålla på med en mobil är det sämsta man kan tänka sig för trafiksäkerheten. Det är med all sannolikhet många olyckor som grundar sig i att en förare har gjort något annat när de kör, men det är inte många som berättar det för oss efteråt. Datorer som visar film eller liknande förekommer, men när vi stannar ett ekipage är det inte säkert datorn längre är igång, säger Svante Viking som är gruppchef för trafikpolisen i Linköping.

Han tycker att den så kallade mobillagen är solklar. Är polisen säker på att ha sett elektronisk utrustning användas så är det ett lagbrott och föraren ska rapporteras.

Är du orolig över utvecklingen?

– Ja. Under många år har vi trafikpoliser krympt till antalet och det enda vi kan göra för att förebygga brott är att synas och jobba ute.

Svante Viking ser extra bekymmersamt på trafikpolisens resurser den gångna sommaren, då halva styrkan varit frånvarande samtidigt som han upplevt ett ökat tryck på vägarna. En effekt av "hemester" och förändrat resande, tror Viking.

– Men det är inget som polisen tagit höjd för. Jag hoppas att den här typen av olyckor som hänt nu gör att man får upp ögonen för att trafikpolisen verkligen behövs.

Så säger lagen

Den så kallade "mobillagen" började gälla 1 februari 2018 och är en del av trafikförordningen.

Enligt trafikförordningen får en förare av ett motordrivet fordon inte använda mobiltelefon, gps eller annan kommunikationsutrustning på ett sådant sätt att den hålls i handen. En förare får använda utrustningen om den inte inverkar menligt på körandet och inte är handhållen.

Förare som bryter mot bestämmelserna och rapporteras av polis kan dömas till böter.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!