Det är måndag eftermiddag och gott om folk i butiken när vi tränger oss på.
Inte alla i Linköping känner till Vidingsjö, men säg Lasses Livs och många ler igenkännande.
Här har de flesta stannat till någon gång.
Oftast för att köpa semlor.
1 april tar nya ägarna Sirvan Rosbayani och Caroline Hermansson över butiken. Affären är påskriven och klar – då ska Lasse gå i pension.
Med hjälp av sin Britta, som i alla år har jobbat heltid som lärare på universitetet, har han drivit butiken i 22 år, och att driva närbutik är något alldeles speciellt, det förstår vi snart under vårt samtal.
– Inte minst fyller den en stor social funktion, säger Lasse. Det finns alldeles för många ensamma människor här i världen. Besöket här kan vara det enda de kommer ut på hela dagen. Under 22 år har man hunnit följa många i glädje och sorg.
– Det har varit vår roll att ta oss tid. Man kan inget göra men man kan lyssna. Man är som en pastor här i området.
Fick besök av Lasse
Lasse älskar sitt Vidingsjö, men hade gärna sett mer barn i området närmast butiken.
– En stor del av de boende här är pensionärer, men jag älskar när barn kommer hit som knappt räcker upp till disken. Det är som en liten ö i världen, det är inte många andra ställen i världen man kan göra så, skicka ut sin fyraåring och köpa jäst.
– Man lever ju med kunderna. Man är till för dem och sliter och blir nöjd om kunden blir nöjd. Det är därför man är här. De är det absolut roligaste med det här. Så även om det ska bli skönt att slippa påhänget, att aldrig kunna vara riktigt ledig, så kommer jag sakna det mycket. Det är delade känslor som för de flesta pensionärer.
En av butikens stammisar, eller i alla fall före detta stammis, är Vidingsjösonen Lasse Winnerbäck. Senast han var förbi var för en månad sedan under Musikhjälpenveckan.
– Han var här med sin son och visade runt. Han växte ju upp här på Tuvgatan och sen på Gräsgatan. Han är jättetrevlig och kan faktiskt vara avslappnad.
Har haft sju rån
Medan vi pratar är det full fart i butiken. Nästan alla köper semlor. De så omåttligt populära.
Förra året såldes här 45 000 semlor från nyår till påsk.
– 400-500 per dag brukar det bli. Utan semlorna skulle inte butiken finnas.
– En närbutik måste nischa sig för att överleva. Annars är det omöjligt nu för tiden. Därför har vi, förutom spelet som är viktigt för oss, satsat på semlor, närodlat och uthyrning av släpvagnar. De senaste åren har kartan ritats om fullständigt här i södra Linköping. Netto, Lidl, Coop Extra, Östenssons, City Gross, alla har de öppnat stora butiker här. När vi tog över 1994 var det bara vi, Ekholmen och Berga centrum.
Som om det inte vore nog med kampen mot de stora kedjorna så har Lasse och Britta i alla år, framför allt de 15 senaste åren, dragits med rån och skadegörelse.
– Sju rån har vi haft under de åren. Det sliter. Det är så individuellt hur man tar sånt men vi har haft personal som fått sluta för att de mått så psykiskt dåligt av det.
Rånen har skakat och slutit samman området.
– Många kunder har kommit in och gråtit med oss, andra har kommit och suttit med oss de sista timmarna.
– Nu har vi gjort väldigt många säkerhetsarrangemang, både själva och med arbetsmiljöverket, och inom en månad räknar vi med att installera ett slutet system för kontanthanteringen, som arbetsmiljöverket ålagt oss.
Blir inhoppare
Butiken har även drabbats av mycket skadegörelse.
– Ett tag hade vi väldigt mycket, men de senaste åren har det lugnat ner sig. Men jag lagar inte fönsterrutorna längre, det är ingen idé. Sätter jag i nya så räcker det att jag nekar en unge cigaretter så är det en sten i rutan.
– Den biten, med skadegörelsen, har varit riktigt jobbig. Larmet gick ofta mitt i natten och man fick fara upp och jaga bovar. Men mentalt har vi köpt läget och trivts i alla fall. Vi är ju en del av den värld vi lever i.
Just det har blivit än mer tydligt de senaste åren 1,5 åren då butiken haft en tiggare sittandes utanför butiken.
– Det blir väldigt speciellt för en så här liten butik mitt i ett område. Det blir en annan närhet mellan tiggaren och de som passerar. Många kunder berättar att de drar sig för att gå hit och det har jag sett på omsättningen, den har sjunkit med tio procent perioden vi har haft en tiggare här ute.
Lasse, som kommer fortsätta jobba som inhoppare i butiken under de nya ägarna, tror på en fortsatt tuff framtid för Lasses livs.
– Sköter man den här verksamheten bra så kan man få den att gå runt. Men det finns inga garantier för att den finns kvar om fem år. De som vill ha den kvar får se till att nyttja den service som finns här.
Så du drar dig inte tillbaka ekonomiskt oberoende som vissa Ica-handlare?
– Haha, nä inte direkt, däremot oberoende av pengar, det har jag varit tvungen att lära mig.