Laser mot skarv inte oetiskt

Däremot är beslutet inget klartecken till att det storskaliga skrämselprojektet att få bort alla skarvar från Roxen under två häckningssäsonger kan sättas i verket. Det avgörandet har Naturvårdsverket nyligen lämnat över till länsstyrelsen.

Djurförsöksetiska nämndens beslut är enbart ett ställningstagande till att de konkreta åtgärderna på skarvar och fisk bedöms uppfylla djuretiska krav.

Två av nämndens tolv ledamöter reserverade sig mot beslutet. Jan-Erik Strömberg från Djurskyddet kritiserar bland annat användningen av radiosändare i fisk för att kartlägga vad skarvarna äter.

– Den oklara nyttan med radiosändarna är särskilt bekymmersam eftersom de både förorsakar fisken livslångt lidande och dessutom bidrar till miljöbelastning med läckage av tungmetaller från inbyggda batterier. Därtill riskerar radiosändarna att hamna i magar och skada andra vilda eller tama djur som inte omfattas av ansökan, skriver han i reservationen.

Bakom projektet står marinbiologen Maria Boström, knuten till Sveriges Lantbruksuniversitetet med placering vid Kustlaboratoriet i Lysekil. Före jul ansökte hon även om Naturvårdsverkets tillstånd att använda grön laser som skrämselredskap i skarvprojektet. Hon anger Roxen som "ett unikt område" för att ta reda på vilka effekter en minskning av antalet skarvar har på fisksamhället i en sjö. Hon vill störa så mycket att inga skarvar kan påbörja sin häckning, ta ner antalet födosökande skarvar med mänsklig närvaro, lösa skott och grön laser. Hon begär även tillstånd att störa skarvarnas häckning i naturreservaten.

För någon vecka sedan konstaterade Naturvårdsverket att detta projekt inte handlar om jakt i forskningssyfte, eftersom skarvarna varken ska dödas eller fångas. Inte heller ska man ta eller förstöra ägg och ungar även om lagda ägg kan komma att kylas ned så att kläckning spolieras.

Naturvårdsverket bedömer att projektet ska prövas enligt artskyddsförordningen och bollar därmed över avgörandet till länsstyrelsen.

Även annan naturvårdslagstiftning berörs. I Roxens västra del finns tre Natura 2000-områden, som tillhör EU:s nätverk med den mest värdefulla naturen i Europa. Projektets miljökonsekvenser – om det finns risk för betydande skada på livsmiljöer och arter – behöver därför klarläggas.

– Vi bedömer att tillstånd kan krävas för verksamheten och inväntar att projektledningen ska söka samråd om påverkan på Natura 2000-områdenas bevarandevärden. Innan frågan utretts vidare går det inte att avgöra om projektet är förenligt med Natura 2000-bestämmelserna eller pröva en eventuell dispens för störning i naturreservat, säger länsstyrelsens biolog Olle Jonsson.